Nya säkerhets- och radiokrav från 31 december 2008. Inrättande av ett nytt system för långväga identifiering och spårning av fartyg, Long-Range Identification and Tracking (LRIT).

I maj 2006 antog IMO en ny internationell regel om LRIT och till den hörande standarder och funktionskrav. LRIT är i första hand avsett att tjäna ett sjöfartsskyddssyfte; det är också uttalat att LRIT, redan då systemet tas i bruk, ska kunna användas för SAR-ändamål. Avsikten är dock att LRIT i framtiden ska användas även för andra ändamål t.ex. miljöräddning. För att göra detta möjligt har den nya regeln om LRIT placerats i kapitel V i SOLAS (Safety of Navigation) ­ regel V/19-1. Enligt regel V/19-1 blir kraven rörande LRIT obligatoriska för följande fartyg på internationell resa:
- passagerarfartyg, inklusive höghastighetsfartyg (HSC) för passagerartrafik
- lastfartyg, inklusive höghastighetsfartyg med en bruttodräktighet om 300 eller mer
- mobila borrplattformar.

Fartyg som omfattas av regeln är skyldiga att var 6:e timme automatiskt, utan mänsklig inblandning, sända information om:
- fartygets identitet i form av IMO nr och MMSI nr.
- fartygets position i latitud och longitud (WGS84)
- datum samt tiden i UTC för positionen.

Informationen ska sändas till det datacenter som pekas ut av flaggstatsadministrationen. Till vilket datacenter svenska fartyg ska sända LRIT-information är inte fastställt i dagsläget. Informationen får sändas på vilket sätt som helst så länge sändningen uppfyller de fastställda funktionskraven. I praktiken är det endast två metoder som identifierats som möjliga för att sända den här typen av meddelanden, nämligen via satellit och kortvågsradio (HF). Kostnader för fartygens LRIT-sändningar ska inte belasta fartygen. Det är dock redarens ansvar att se till att fartyg har den utrustning som krävs för att kunna fullgöra förpliktelsen att sända LRIT-information. Fartyg som inte har sådan utrustning måste installera ny och de som har äldre utrustning måste eventuellt uppgradera den för att kunna skicka den här typen av information i enlighet med funktionskraven för LRIT.

LRIT och AIS är två skilda system och det är heller inte möjligt att ersätta LRIT med AIS. En av de viktigare skillnaderna mellan dem är att AIS sänder data kontinuerligt inom VHF-räckvidd. LRIT-data sänds via datacentralen vidare till mottagare som är berättigade till att ta emot sådan information. I princip kan sägas att en flaggstat alltid har rätt att ta del av LRIT-data om fartyg som för dess flagg. En hamnstat har rätt att ta del av LRIT-data från fartyg som meddelat att de avser att anlöpa en hamn i staten och en kuststat har rätt att ta det av LRIT-data från fartyg som befinner sig inom ett område som inte överstiger 1000 M från dess kust.

Det finns vissa möjligheter för stater, och även fartygen själva, att i exceptionella fall stänga av LRIT-sändningen från ett fartyg eller hindra en viss stat från att ta del av informationen. Dessa fall är noggrant reglerade. Det bör också nämnas att reglerna för LRIT inte skapar eller fastställer några nya rättigheter för stater över fartyg utöver de som redan existerar i internationell rätt, särskilt Förenta Nationernas konvention Law on the Sea (UNCLOS). Inte heller ändrar eller påverkas rättigheter, befogenheter, skyldigheter och åtaganden för stater i anslutning till UNCLOS.

De fartyg som nämns ovan ska ha den utrustning som krävs installerad och sända LRIT-information från och med följande datum:

1. Den 31 december 2008 ­ gäller för fartyg byggda den 31 december 2008 eller senare.

2. Första radiobesiktningen efter den 31 december 2008 ­ gäller för fartyg byggda före den 31 december 2008 som är certifierade för sjöområdena A1 och A2 eller A1, A2 och A3.

3. Första radiobesiktningen efter 1 juli 2009 ­ gäller för fartyg byggda före den 31 december 2008 som är certifierade för sjöområdena A1, A2, A3 och A4. Om dessa fartyg trafikerar något av sjöområdena A1, A2 eller A3 före detta datum gäller dock datumet enligt punkt 2.

Fartyg som har AIS ombord och enbart trafikerar sjöområde A1 är undantagna från kraven. De behöver alltså inte installera någon utrustning eller sända LRIT-information. Definition på sjöområden finns i 1 kap. 8 § Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2004:28) om radioutrustning på fartyg.

De internationella reglerna om LRIT kommer att införlivas i Svensk lagstiftning genom en ändringsföreskrift till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:17) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning.

Ytterligare information om LRIT finns i följande dokument:

- Resolution MSC.202(81) Adoption of amendments to the International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS).

- Resolution MSC.210(81) Performance standards and functional requirements for the Long-Range Identification and Tracking of ships.

- Resolution MSC.211(81) Arrangements for the timely establishment of the Long-Range Identification and Tracking system.