| LEDARE |
| GRATTIS NAUTISK TIDSKRIFT |
|
För 100 år sedan utkom NT för första gången, 2008 är jubileumsår för Nautisk
Tidskrift. Vi kommer att belysa detta under året och en del artiklar skall ge oss en tillbakablick om vad som varit. Emellertid är det framtiden föreningen arbetar med, så frågeställningar kring det perspektivet kommer vi självfallet att belysa i sedvanlig ordning. |
|
Att tidningen betytt mycket för verksamheten är utan allt tvivel, den har under många år varit en av få källor till att få ut budskap och information till medlemmarna, numer har vi utvecklat kommunikationshanteringen med nyhetsbrev och hemsida och når således fortare ut med aktuell information. Tidningens betydelse har ändock inte förändrats, den är ett bra forum för läsning om allehanda ting som berör samtliga läsare som har intresse av yrkesfrågor mm kring sjöfarten. Med dessa rader vill jag därmed passa på att gratulera tidskriften NT till de första hundra åren, nu fyller vi på med massor av nya ord för framtida läsning. |
|
Som sagt det är bl.a. yrkesfrågor av allehanda karaktär som belyses i NT, då som nu. Som ordföranden har jag många kontakter med medlemmarna, flera hör av sig till mig personligen eller ringer kansliet för att kommentera mina alster i tidningen. De flesta är positiva i sina kommentarer och de som önskar klaga över något i skriften, önskar allt som oftast att påpeka att jag använt fel ord eller att ett eller annat stavfel smugit sig in i texten. Tycker att det är mycket trevligt att få återkoppling på mina inlägg och ser det bara som positivt om man reagerar över innehållet. |
|
Efter min senaste ledare, har tiden rasat förbi i farlig fart. Förhandlingar har påbörjats på central nivå, uppehåll har tagits i desamma, då vi beslutade att sätta oss ner för diskussioner för att ensa våra divergerande uppfattningar om hur kostnadsbilden ser ut under svenska avtal i jämförelse med europeiska. Förhandlingarna fortsätter den 28-30 januari. |
|
Media har belyst sjöfarten, framförallt att det är goda tider, vilket också genererat goda vinster för rederierna. Ett problem har dock varit tillgängligheten av kvalitativt befäl. I tidningen Göteborgs Posten den 27 december 2007, del 2 under ekonomi beskrevs situationen för sjöfarten; god ekonomi fast svårt att få tag på befäl och hemska tanke de får för mycket betalt eftersom efterfrågan genererar krav på högre löner. Dessa fantastiskt höga löner har nu inneburit att chefredaktören på sjöfartstidningen konstaterat, att om han stannat kvar till sjöss, så skulle lönen vara tre gånger så hög, i jämförelse med den som utbetalas till honom som redaktör på sagda tidskrift. Om han fortsatt sin bana till sjöss och blivit befordrad till befälhavare på ett ganska vanligt svensk-flaggat fartyg, så har jag räknat ut att redaktören behöver ansluta sig till en facklig organisation som hjälper till med löneförhandlingar. Han har nämligen endast ca femtontusen kronor i månaden. Skall det dessutom betalas skatt på dessa lär det inte bli mycket pengar kvar i slutet av varje månad, så här gäller det att ansluta sig snabbt och få hjälp med löneförhandlingarna. |
|
Vidare har lotsutredningen presenterats. I tidningar har man beskrivit att verksamheten skall effektiviseras. För mig är det detsamma som att nu måste vi spara mer pengar. Att sjösäkerheten kommer att förbättras är ju alltid en förevändning, men det tror jag föga på. Det handlar bara om pengar ingenting annat. Visst skulle man kunna dirigera fartyg en bit in mot farlederna med hjälp av en lots i land, men alla som inte är vana att segla i ett område kan behöva lots för assistans. Vi får inte glömma att man reducerat bemanningarna i fartygen och pappersabetet har inte blivit mindre. En stor del av arbetstiden ombord går till att dokumentera ingenting. Varför återigen fatigueproblematiken kommer i fråga. Självfallet skall studier göras men jag tror snarare på fler lotsar och ökad styrning i storhamnar från VTS etc, då ökar sjösäkerheten. Att ta bort lotsar och ersätta dem med en i land, där en virtuell verklighetsbild presenteras på snygga plattskärmar, genererar absolut inte en bättre sjösäkerhet snarare tvärtom, det finns risk för allt för många felkällor samt en osäkerhet då tolkningar skall göras av information som inte är helt godtagbar vad gäller exaktheten. |
|
Andra ting som påverkat mig senaste tiden handlar om den allt ökande hanteringen av information som skall skickas till rederi, myndigheter mm. Detta arbete görs nu av oss ombord och genererar åtskilliga timmar övertid, vilket innebär att man måste se till att personalen som håller på med dessa uppgifter får vila på andra tider, och då försummas det ordinarie arbetet. |
| FRS - Sjöfartsverkets fartygsrapporteringssystem är ett sådant exempel, i färjefart med sex avgångar och sex ankomster per dygn så har det blivit ett ohållbart arbete. Det tar oss ca 40 minuter att genomföra ett dokument med ca tio klassade enheter, eftersom överföringen på satellit är katastrofalt långsam. Efter den tiden så är man utloggad och får börja om från början. Vad användes då detta till? |
| Att informationen behövs om det sker en katastrof är klart. Vi har tidigare haft ett system som fungerat väl, där all väsentlig information har funnits och detta var alla inblandade nöjda med. Men ve den som är nöjd med ett system, det måste alltid till något mer. Det känns som om det finns ett inneboende behov hos klåfingriga administratörer som har för lite att göra, att hela tiden ändra i systemen. Vi håller på att fördumma oss själva med alla olika formulär som skall skickas en hit och en dit. Det produktiva arbetet har försvunnit och frågan är om det blivit säkrare transporter till sjöss. En sak är säker vad gäller FRS och ISPS är att det absolut inte genererat någon högre säkerhet, endast mer arbete och frustration hos de ombordanställda. En sak har vi i alla fall lärt oss, vårt ordförråd har fyllts på, när det gäller ytterligare förkortningar. |
|
Vidare har några medlemmar hört av sig angående behörighetsproblematiken. Hur skall man få tillgodoräkna sig sjötid i olika befattningar och olika fartområden för att kunna söka exempelvis sjökaptensbrev? Uppenbarligen agerar man olika ifrån myndighetens sida beroende på vem som är ansvarig handläggare. Eftersom ryktet går bland sjöfolket om detta blir förtroendet för regler och paragrafer i allt större utsträckning ifrågasatt. Efter många år så har vi äntligen fått en ändring till stånd vad gäller detta. Denna regel kommer inte att gälla direkt, utan en eftersläpning kommer att ske fram till mitten av 2009. En del tycker illa vara då man anser att ett befäl som önskar sig att komma i fråga för en högre befattning måste segla på oceanerna för att vara fullgod vad gäller kunskaper. Tiderna ändras, när jag mönstrade styrman första gången ansågs det vara av vikt att kunna splitsa vajer, varför? Det var inte jag som skulle splitsa och näst intill inga splitsar gjordes ombord - tiden hade förändrats. Så är fallet i allra högsta grad sedan länge vad gäller kraven ombord för befälet också, man lär sig oerhört mycket mer som överstyrman i ett fartyg som seglar i nordeuropeisk fart i jämförelse med att vara vaktstyrman på ett oceangående fartyg. Undertecknad har själv tjänstgjort i båda nämnda positioner, varför jag är av den absoluta övertygelsen att så är fallet. |
|
Inte nog med detta, nu har även information kommit oss till del att en styrman inte fått räkna sin tid, fast han fått tiden registrerad som oceantid. Fartyget befann sig vid tidpunkten i fel område, men var registrerat och var den typ av fartyg som kunde och så småningom förflyttades ut på oceanerna. Samma typ av seglation bedöms således olika. |
|
Tänk om handläggaren i det ärendet läst någon av unge herr Einhorns böcker. De handlar om medmänsklighet och empati, ja rentav snällhet. I brevet till nämnda styrman kunde det finnas ett litet sjökaptensbrev och ett bifogat blad personligt skrivet, " bra kämpat sjöman, lycka till i din framtida yrkesutövning och god jul ". Nej, det är det vanliga, din ansökan är avslagen och med frasen, ''Med vänliga hälsningar'' vilket betyder dra åt helvete och stör mig inte mer.
Jag bara frågar, vad är det för skillnad att segla i Medelhavet kontra Röda Havet - är det mer medel, eller är det mer röda som avgör beräkningsunderlaget? Vi lever i en konstig värld med konstiga regler. De genererar tyvärr inte duktigare befäl och absolut inte säkrare, men mer dokumentation och administration. |
| Grattis till svensk pappersindustri. |
Med vänlig, nej...
Fair Winds |
|
Jörgen Lorén
|