|
Sveriges Fartygsbefälsförening
|
|
|
Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om gravida kvinnor som utför fartygsarbete; |
|
|
SJÖFS
1998:4 beslutade den 11 maj 1998. Innehållsförteckning Föreskrifter Sjöfartsverket föreskriver1 med stöd av 6 kap. 13 § fartygssäkerhetförordningen (1988:594) och efter samråd med Arbetarskyddsstyrelsen följande. 1 § Dessa föreskrifter gäller fartygsarbete som utförs av arbetstagare som
och har underrättat redare eller befälhavaren om detta inom skälig tid. 2 § Med redare avses i dessa föreskrifter den som ansvarar för fartygets bemanning, drift och underhåll. 3 § Vid allt fartygsarbete som innebär en risk för att en arbetstagare som avses i 1 § skall exponeras för någon av de arbetsmiljöfaktorer eller arbetsförhållanden som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter eller därmed jämförbara faktorer eller förhållanden, skall redaren eller befälhavaren bedöma arten, graden och varaktigheten av exponeringen. Redaren eller befälhavaren skall därefter bedöma de risker för en skadlig inverkan på en graviditet eller amning eller för annan ohälsa som exponeringen kan innebära i den befattning arbetstagaren innehar samt besluta vilka åtgärder som bör vidtas. Allmänna råd rörande bedömningen framgår av bilagorna 2 och 3. 4 § Om bedömningen enligt 3 § visar att det finns en risk för skadlig inverkan på graviditeten, fostret, eller amningen eller för annan ohälsa skall redaren och befälhavaren snarast vidta åtgärder i arbetsmiljön för att säkerställa att denna risk undanröjs. 5 § Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte är möjligt att vidta åtgärder i arbetsmiljön eller om detta inte rimligen kan krävas av klart dokumenterade skäl skall redaren och befälhavaren vidta nödvändiga åtgärder för att ge arbetstagaren i fråga andra arbetsuppgifter. 6 § Om det av tekniska eller andra objektiva skäl inte heller är möjligt att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter eller om detta inte rimligen kan krävas av klart dokumenterade skäl får hon inte sysselsättas i det arbetet som bedömts medföra risk för en skadlig inverkan så länge risken kvarstår. 7 § Berörda arbetstagare skall informeras om resultatet av bedömningar enligt 3 § och när andra åtgärder skall vidtagas enligt 4-6 §§. 8 § Utöver vad som är angivet i 3-4 §§ får en gravid arbetstagare inte åläggas att utföra arbetsuppgifter som innebär:
9 § En arbetstagare som är gravid eller har fött barn högst 14 veckor tidigare får inte åläggas att utföra nattarbete om hon uppvisar ett läkarintyg som visar att sådant arbete skulle vara skadligt för kvinnans hälsa eller ha skadlig inverkan på graviditet eller amning. Om det är praktiskt möjligt och rimligt skall hon erbjudas ett arbete på dagtid. 1 Jfr rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 1, Celex 392 L 0085). Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift utkom från trycket i Sjöfartsverkets författningssamling. ANDERS LINDSTRÖM Johan
Fransson
A. Arbetsmiljöfaktorer 1. Fysikaliska faktorer Fysikaliska faktorer som anses kunna medföra fosterskador och/eller avlossning av moderkakan:
2. Kemiska ämnen Kemiska ämnen i den mån det är dokumenterat att de riskerar gravida kvinnors och fosters hälsa:
B. Processer Processer som riskerar gravida kvinnors och fosters hälsa:
ALLMÄNNA RÅD Bakgrund Dessa föreskrifter innebär en anpassning till rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatser för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Gravida kvinnor, de som nyligen fött barn eller ammar, kan i vissa arbetsmiljöer vara utsatta för en sådan exponering att den utgör en särskild risk. Risken kan också innebära en exponering för skadliga ämnen kan minska kvinnors förmåga att bli gravida. En skadlig påverkan på ett foster kan inträffa under ett så tidigt skede av graviditeten att den ännu inte är konstaterad. Det är därför viktigt att vidta förebyggande arbetsmiljöåtgärder för att skydda alla arbetstagare.
Kemiska ämnen eller andra faktorer kan i vissa fall vara mer skadliga för fostret än för modern. Det kan också finnas risk att vissa kemiska ämnen utsöndras i modersmjölken och att barnet på så sätt kan exponeras . En ammande arbetstagares exponering för vissa kemiska ämnen kan därför behöva begränsas.
Därför
är det viktigt att en särskild utvärdering görs för
att säkerställa att arbetet inte medför sådan risk.
Dessa allmänna råd är avsedda att vara till hjälp
vid en sådan bedömning. Vid en individuell riskbedömning
kan det vara nödvändigt att anlita sakkunnig hjälp från
t.ex. företagshälsovården eller en yrkesmedicinsk klinik. Till 1 § Förutsättningen för att redaren och befälhavaren skall kunna vidta åtgärder enligt dessa föreskrifter, är att de underrättas. Vid en graviditet bör detta göras så snart den konstaterats, i de två övriga situationerna innan arbetet upptas efter barnsbörd och så snart det är praktiskt möjligt. Till 2 § För att bemanna ett fartyg utan att behöva ansvara för fartygets drift och underhåll fordras särskilt tillstånd från Sjöfartsverket. Arbetsmiljöfrågor enligt fartygssäkerhetslagen (1988:49) regleras särskilt i sådant beslut. Till 3 § På alla arbetsplatser kan det förekomma arbetsmiljöfaktorer - fysikaliska, biologiska, kemiska, belastningsergonomiska och psykosociala - som i vissa fall kan innebära en risk för arbetstagare som är gravid, nyligen har fött barn eller ammar. Bilaga 1 är en förteckning över sådana arbetsmiljöfaktorer som skall bedömas med avseende på risk för dessa arbetstagare. Nya rön kan innebära att ytterligare faktorer tillkommer. Dessa får då bedömas på samma sätt som de i bilaga 1 angivna. I bedömningen ingår att avgöra omfattningen av exponering eller skadliga arbetsförhållanden. Redaren har ansvar för att bedömningen genomförs, men kan anlita sakkunnig hjälp från exempelvis företagshälsovården eller en yrkesmedicinsk klinik. Se även kommentarerna till bilaga 1. Kvinnan själv, hennes läkare eller företagshälsovården kan också bidra med värdefull information. Vid en misstanke om en skadlig inverkan kan det vara lämpligt med en tillfällig omplacering eller en ledighet under den tid som utredning och bedömning pågår och tills dess eventuella arbetsmiljöåtgärder vidtagits. Utredningen bör ske omedelbart. Till 4 § För att ta bort riskerna bör i första hand lämpliga arbetsmiljöåtgärder vidtas. Dessa kan t.ex. vara åtgärder mot luftföroreningar, utbyte av farligt ämne mot ett mindre farligt, lyfthjälpmedel, förändring av arbetets organisation såsom att utesluta vissa arbetsmoment eller att vidta andra tillfälliga förändringar i arbetsmiljön. Temporära förändringar av t.ex. arbetstider eller arbetsorganisation kan också bli aktuellt. Till 5 § Redaren och befälhavaren bör pröva olika möjligheter till omplacering som undanröjer risker för ohälsa eller olycksfall för kvinnan under graviditeten eller skada för fostret. Kan en omplacering inte ske eller anses olämpligt inom den avdelning arbetstagaren arbetar får befälhavaren göra en omplacering till någon annan avdelning. Innan en sådan omplacering görs skall samråd enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ske med den berörda fackliga organisationen. Till 6 § Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har en kvinna rätt till havandeskapspenning om förbud mot arbete under havandeskapsperioden utfärdats med stöd av 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen och hon inte kunnat omplaceras till annat arbete. Det är angeläget att redaren dokumenterar sin bedömning som underlag för försäkringskassans beslut. Havandeskapspenning betalas ut före förlossning efter beslut av försäkringskassan i varje enskilt fall. Varje kvinna som har ett fysiskt påfrestande arbete och inte kunnat bli omplacerad kan få havandeskapspenning 60 dagar före förlossning. Den som blivit avstängd från sitt arbete av arbetsmiljöskäl och inte kunnat bli omplacerad får havandeskapspenning under den tid avstängningen gäller. Försäkringskassan prövar frågan om förbud mot fartygsarbete som riskerar fostret eller kvinnans hälsa enligt dessa föreskrifter. Vid bedömningen kan Sjöfartsverkets yttrande inhämtas. Försäkringskassan prövar också i vad mån redaren gjort skäliga ansträngningar att omplacera arbetstagaren. Till 7 § Berörda arbetstagare som skall informeras kan vara arbetsledare, skyddsombud, eller någon annan som är berörd av resultatet av riskbedömningen. Till 8 § Föreskrifter angående arbete under vatten eller under förhöjt tryck finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:57) med föreskrifter om dykeriarbete. Skadlig exponering anses inte föreligga om arbetstagaren har ett tillfredsställande immunitetsskydd mot röda hund (rubella) eller toxoplasma. Toxoplasma kan smitta genom förtäring av rått kött, bland annat fläsk och fårkött, eller av avföring från katter, och ger lindriga influensaliknande symptom. Om en toxoplasmainfektion sammanfaller med en graviditet kand det resultera i fosterskada. Normalt sker inte sådan skadlig exponering i arbetsmiljön, såvida inte någon skulle ha som arbetsuppgift att provsmaka rått kött. En gravid eller ammande arbetstagare får inte sysselsättas i blyarbete. Arbete med oorganiskt bly kan förekomma vid skrothantering, lastning och lossning av bly, målning med blyhaltiga färger, svetsning, och skärning av plåt som målats med blyhaltig färg. Vissa organiska blyföreningar, i huvudsak tetrametylbly och tetraetylbly, används fortfarande i vissa länder som tillsats i bensin för att höja oktantalet. De har helt andra egenskaper och är giftigare än oorganiska blyföreningar. Det finns flera undersökningar som tyder på att risken för missfall och möjligen även fostermissbildningar ökar vid höggradig yrkesmässig exponering för organiska lösningsmedel. Med hänsyn till befintlig kunskap avråds från målningsarbeten som medför måttlig eller hög exponering av organiska lösningsmedel. Till 9 § Nattarbete anses normalt inte innebära någon risk vid en graviditet eller amning. I vissa fall kan dock ett nattarbete bli alltför påfrestande. Detta måste dock avgöras individuellt i samråd med läkare och patient. Under sådana omständigheter är det angeläget att arbetstagaren erbjuds arbete på dagtid. Om detta inte är möjligt, kan ledighet erhållas enligt gällande bestämmelser. Exemplen i bilagan anger vilka arbetsmiljöfaktorer som skall utredas och bedömas på grund av risker för ohälsa eller skadlig påverkan vid graviditet eller amning. Förekomsten av en riskfaktor betyder inte att den alltid medför en risk, utan risken kan vara förknippad med den faktiska exponeringen. Det är därför viktigt att man vid bedömningen tar hänsyn till arten och graden av exponeringen och omfattningen av skadliga arbetsförhållanden. Förebyggande arbetsmiljöåtgärder är av största vikt. Gravida och ammande arbetstagare kan i många fall få en riskfri arbetsmiljö genom att gällande arbetsmiljöregler tillämpas noggrant. Därigenom kan givetvis också bättre förutsättningar för en bra arbetsmiljö skapas för samtliga arbetstagare. Nedan kommenteras ett antal kända eller misstänkta risker. Vibrationer, accelerationer och sjögång Vibrationer i ett fartyg genereras främst av fartygets framdrivningsmaskineri och propeller. Vibrationer förstärks i människokroppen vid vissa frekvenser och kan leda till bestående besvär. Helkroppsvibrationer kan orsaka temporära synrubbningar, trötthet och yrsel. Bestående besvär som sätt i samband med helkroppsvibrationer är skador på muskler och leder samt på rygg och nacke. Vibrationer finns i hela fartyget under gång. Ett fartygs rörelser i sjögång är accelerationer som kan uppträda som skakningar, rullningar och kraftiga sättningar beroende på fart, sjögång, hur fartyget är lastat etc. Det finns inget generellt skydd mot vibrationer i ett fartyg. Det är främst under ett fartygs projekt- och konstruktionsskede som kommande vibrationsförhållanden kan påverkas. Belastningsergonomiska arbetsmiljöfaktorer Vid en graviditet kan det vara svårt, och ibland omöjligt, att utföra vissa aktiviteter. Begränsningarna hos gravida ligger främst i räckvidden, möjliga kroppsställningar samt att kunna utföra arbete stående under längre perioder. Arbetet bör därför utformas så att onödigt tröttande eller påfrestande arbetsställningar undviks. En mängd faktorer kan förorsaka ohälsa i muskler och leder. Sådana faktorer är svårighet att nå redskap m.m., arbetshöjd som inte är anpassad efter den arbetandes kroppsmått, långvarigt arbete med händerna över axlarna eller under knäna, tunga lyft och förflyttningar av tunga bördor, trånga utrymmen som ger olämplig fysisk belastning, m.m. För gravida kvinnor är det angeläget att beakta dessa faktorer med särskild noggrannhet och omsorg. Detta med anledning av:
Det finns anledning att anta att en för stor fysisk belastning kan påverka graviditeten negativt och bl.a. förorsaka sammandragningar i livmodern. Som i andra sammanhang finns det stora individuella skillnader i känslighet. En och samma individ kan också påverkas i olika grad och på olika sätt vid skilda graviditetstillfällen. Belastningsergonomiska faktorer gäller även nyblivna mödrar då risk för framfall kan uppstå. I detta sammanhang bör dock påpekas att gränsen mellan en fysisk belastning som är acceptabel och en som är skadlig är otydlig. Ett visst mått av fysisk aktivitet behövs för att hålla kroppens organ i trim och uppehålla en god kondition. Ett lagom rörligt arbete kan befrämja hälsa. Psykisk uttröttning och andra former av psykiska påfrestningar Det är betydelsefullt att göra en individuell bedömning av den totala situationen med avseende på psykisk belastning och att i denna bedömning även beakta den oro rörande graviditeten som kvinnan kan uppleva med hänsyn till arbetssituationen. För att gravida kvinnor kan olika anpassningsåtgärder periodvis behöva vidtas. Buller Det är angeläget att bullerexponeringen i arbetsmiljön inte orsakar hörselskada eller i övrigt påverkar en arbetstagare negativt t.ex. genom stressreaktioner. Det finns emellertid hittills ingenting som talar för någon risk för fostrets utveckling och hörsel om exponeringsnivåerna är under de gränsvärden som angivits i Sjöfartsverkets föreskrifter om buller på fartyg. Buller över 90-95 dBA, speciellt lågfrekvent buller under 250 Hz, kan under ogynnsamma förhållanden påverka fostret under den tid som hörselutvecklingen sker. Ett fosters hörsel utvecklas utvecklas under den sista tredjedelen av en graviditet. En gravid kvinna bör inte under den senare delen av sin graviditet arbeta i miljöer med bullernivåer över 90-95 dBA. Det gäller exempelvis maskinrumsarbete när huvudmaskin eller hjälpmaskin är i drift, arbete på ro-ro däck under lastning och lossning eller arbete i hydraulrum och dylikt där motorer eller fläktsystem med höga bullernivåer är i drift. För ultraljud gäller att dämpningen är så stor vid ljudöverföringen via moderns kropp att risken för påverkan på fostret måste bedömas som liten så länge exponeringsnivåerna inte är mycket höga. Infraljud med nivåer under de värden som anges i bullerföreskrifterna anses normalt inte leda till några effekter hos arbetstagaren och det är inte heller känt att det skulle föreligga några risker för fostret. Icke-joniserande strålning Strålning kan delas upp i joniserande och icke-joniserande strålning. Joniserande strålning har förmågan att kunna slå bort elektroner från atomkärnor (röntgenstrålning, radioaktiv strålning och gammastrålning). Icke-joniserande strålning kan delas in i optisk strålning (ultraviolett, synlig och infraröd strålning) som absorberas i huden och radiofrekvent elektromagnetisk strålning som tränger igenom människokroppen. Det finns ingenting som tyder på att elektromagnetiska fält eller högfrekventa radarpulsar kan ge reproduktionsstörande effekter. Med iakttagande av normala säkerhetsrutiner har icke-joniserande strålning inte någon påverkan på foster eller graviditet. En mycket omfattande forskningsarbete har inte heller kunnat påvisa något samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Extrema temperaturförhållanden Under den senare delen av graviditeten kan en hög värmebelastning medföra svårigheter att hålla en normal kroppstemperatur. Särskilt vid arbete i stående ställning kan hög värmebelastning medföra risk för yrsel och svimning. Hög värmebelastning kan förekomma vid arbete i ett hett maskinrum eller i andra extremt varma utrymmen ombord. Cancerframkallande ämnen Kunskapen om risker med cancerframkallande ämnen har med tiden ökat. Användningen av och exponeringen för sådana ämnen har också gradvis minskat. Vid bedömningen av arbetsmiljön är det viktigt att noggrant kontrollera att hanteringen av cancerframkallande ämnen sker för att minimera exponering. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1996:2) om hygieniska gränsvärden är många cancerframkallande ämnen reglerade. Reproduktionsstörande ämnen I Arbetarsskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden finns kända reproduktionsstörande ämnen utmärkta med R i bilaga 1 och angivna i Grupp E i bilaga 2. Det är av särskild vikt att hanteringen av dessa ämnen är sådan, att exponeringen blir så liten som möjligt. Till reproduktionsskadande ämnen räknas inte bara de som har skadlig inverkan på graviditeten, utan även sådana som kan försämra förmågan till barnalstring för såväl kvinnor som män. Kolmonoxid är redan i måttliga koncentrationer skadlig för såväl människa som foster. Kolmonoxid förekommer bland annat i bilavgaser och inertgaser. Tobaksrök innehåller utöver cancerframkallande och andra skadliga ämnen även kolmonoxid. Enligt tobakslagen (1993:581) skall inga arbetstagare mot sin vilja behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats. Kemiska ämnen som kan tas upp genom huden Vissa kemiska ämnen kan tas upp genom huden och på så sätt påverak den totala exponeringen. Denna kan därför bli avsevärt mycket större än vad halterna i luften ger anledning att förmoda. Det är därför viktigt att hudkontakt undviks vid hanteringen av sådana kemiska ämnen. Särskilt gäller detta vid arbete med oljeprodukter och lösningsmedel. Polyaromatiska kolväteföreningar som finns i bunkeroljor och smörjoljor och i sotpartiklar och i ofullständigt förbrända oljor är exempel på ämnen som vid exponering kan tas upp genom huden. En god hygien, rena överdragskläder och uppmärksamhet vid arbete med oljeprodukter minskar exponeringen. Laster och lasthantering Någon generell kunskap om olika lasters påverkan på hälsa eller graviditet finns inte. Normal hantering av farligt gods i förpackad form enligt IDMG-koden utgör ingen ökad risk vid en graviditet eller amning. Bulklaster i fast form som cement, malm, kol, spannmål m.fl. har såvitt känt ingen fosterskadande effekt. Det är enskilda ämnen i sammansatta laster som kan ha reproduktionsstörande eller fosterskadande effekter. Laster med mineraler innehållande bly, uran och andra tungmetaller som under lasthantering avger damm och stoft kan vid exponering utgöra en hälsorisk. Flyktiga organiska föreningar finns i olja som är sammansatt av ett stort antal kemiska föreningar samt i färg, lösningsmedel och vissa rengöringsmedel. Dessa kan inverka skadligt under graviditeten. I synnerhet mineraloljor innehåller en mängd aromatiska kolväteföreningar (bensen, toluen m.fl.) samt polyaromater som i förhöjd dos kan inverka menligt på fostrets utveckling. Vissa flyktiga organiska föreningar som är cancerframkallande och reproduktionsstörande (t.ex. bensen) som finns i bensin och vissa andra petroleumprodukter kan inverka skadligt under graviditeten. Även polyaromatiska kolväten från oljor anses skadliga. Dessa är visserligen ganska svårflyktiga, men kan tas upp i kroppen t.ex. vid exponering för oljedimma eller vid hudkontakt med oljor. Det är endast i extrema lasthanteringssituationer, som tankrengöring, långvarig och ofta återkommande strippning av lasttankar över öppna trunkluckor m.m., som exponering för fosterskadande ämnen kan befaras. Genom iakttagande av normala rutiner ombord är påverkan försumbar. Inertgaser producerade av oljeprodukter innehåller kolmonoxid i små mängder. På ro-ro däck där körning med fordon med förbränningsmotor sker kan förhöjda lokala koncentrationer av hälsofarliga ämnen förekomma, såsom kolmonoxid från bensinmotorer och kväveoxid och kvävedioxid (nitrösa gaser) från dieselmotorer. Dieselmotorer avger även sotpartiklar som är bärare av cancerframkallande ämnen. Vid ofullständig förbränning av fossila bränslen avges polyaromtiska ämnen som ger förändringar i arvsmassan. Se vidare under rubriken Kolmonoxid. Är det inte möjligt att minska avgasalstringen eller att öka luftflödet i lastutrymmen bör en gravid kvinna inte vistas under längre perioder på däck där koncentrationen överstiger acceptabla nivåer. Lasthantering och lastövervakning på väderdäck eller i när anslutning till kajramper eller andra lastutrymmen med god luftgenomströmning kan däremot ske utan hälsovådliga följder. En mekanisk ventilationsanläggning ombord på fartyg som medför högst 36 passagerare skall ha en kapacitet för att ge minst sex luftväxlingar per timme. I fartyg med fler än 36 passagerare skall den ge minst tio luftväxlingar per timme. Slutna ro-ro lastutrymmen skall ge minst sex luftväxlingar per timme i ett tomt lastrum. När fordon är i gång bör ventilationsfläktar normalt vara i drift. Se även reglerna 38.3, 53.2.3 och 54.2.4 i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1985:24) om brandskydd på fartyg som omfattas av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss. Målningsarbeten Organiska lösningsmedel har satts i samband med fosterskador Ett foster är mest känsligt för påverkan av kemiska ämnen i början av en graviditet, men riskerna finns dock under hela graviditeten. Målningsarbeten med lösningsbaserade färger, som thinner, nafta etc., i slutna eller dåligt ventilerade utrymmen bör inte utföras av gravida kvinnor. Arbeten med epoxifärger under en graviditet är inte lämpligt. Aktuella regelverk Nedan ges en sammanställning av regler och publikationer som kan utgöra vägledning vid bedömning enligt dessa föreskrifter och allmänna råd. Svensk författningssamling Fartygssäkerhetslagen
(1988:49) Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling2 AFS 1992:17
Bly Kemikalieinspektionen Märkning av kemiska produkter. (Sammanställning av föreskrifter och allmänna råd för klassificering och märkning av hälsofarliga och explosiva varor.) IMO För en närmare bestämning av förekommande laster finns följande publikationer utgivna:
|
|