SFBF - Endestyrman

Sveriges Fartygsbefälsförening
Skriv ut i PDF format här
Endestyrman
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Protokoll Avtal om utökad ordinarie arbetstid för överstyrmän § 1 Specialavtal § 2 Avtalets tillämpning § 3 Undantag från sjöarbetstidslagens bestämmelser § 4 Arbetstid § 5 Intjänande av ledighet § 6 Utläggning och avräkning av ledighet § 7 Lön § 8 Tjänstgöringsperioder § 9 Avtalets giltighet PROTOKOLL fört vid förhandlingar mellan Sveriges Redareförening (SRF) och Sveriges Fartygsbefälsförening (SFBF) den 17 december 1996 i Göteborg. Närvarande: för SRF: Jan Ifwarsson för SFBF: Thomas Sjöstedt § 1 Parterna konstaterar att i såväl Sjöarbetstidslagen som i kollektivavtal mellan Sveriges Redareförening och Sveriges Fartygsbefälsförening finns speciella arbetstidsregler om utökad ordinarie arbetstid för styrman i fartyg vars bruttodräktighet understiger 500 registerton enligt 1947 års tonnagekonvention. § 2 Parterna konstaterar vidare att existerande fartyg skall vara ommätta enligt 1969 års Internationella skeppsmätningskonvention senast den 18 juli 1994. De flesta s.k. 499:or (enl. den gamla mätkonventionen) får därvid ett nytt bruttotonnage överstigande 500 registerton trots att yttre mått som längd och bredd inte förändras. § 3 Parterna är överens om att för dessa fartyg kan specialavtal om utökad ordinarie arbetstid för överstyrman tecknas mellan arbetsgivare och Sveriges Fartygsbefälsförening enligt bilaga 1. § 4 Förhandlingarna förklarades avslutade. Göteborg den 17 december 1996 Sveriges Redareförening Sveriges Fartygsbefälsförening .................................................. .................................................. Bilaga 1 AVTAL OM UTÖKAD ORDINARIE ARBETSTID FÖR ÖVERSTYRMAN § 1 SPECIALAVTAL Med stöd av § 1 i avtalet för styrmän mellan Sveriges Redareförening och Sveriges Fartygsbefälsförening har för ende styrman i vissa fartyg överenskommits om nedanstående bestämmelser, vilka ersätter motsvarande bestämmelser i storsjöavtalet. § 2 AVTALETS OMFATTNING Avtalet tillämpas för ende styrman i längst Nordsjöfart och i inskränkt oceanfart samt enstaka resor på norska kusten bortom linjen Trondheimsfjorden - Shetlands nordpynt på fartyg med ett bruttoregistertonnage om 500 - 1599 ton. PROTOKOLLSANTECKNING För att avtalet skall tillämpas i ett sådant fartyg fordras att överenskommelse därom träffas mellan arbetsgivare och Fartygsbefälsföreningen. § 3 UNDANTAG FRÅN SJÖARBETSTIDSLAGENS BESTÄMMELSER Bestämmelserna i detta avtal innebär sådant undantag från sjöarbetstidslagens bestämmelser som medges i dess § 2. Ende styrman omfattas således ej av sjöarbetstidslagen. § 4 ARBETSTID (Ersätter §§ 4, 5 och 6 i styrmansavtalet) Mom. 1. Den i storsjöavtalet angivna ordinarie arbetstiden för sjödygn, ankomst- och avgångsdygn utökas till högst 84 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstiden per dygn under sjödygn, ankomst- och avgångsdygn utökas till att omfatta högst 12 timmar. I hamn, där det är brukligt att lastning och lossning pågår i skift, kan arbetstidsreglerna för sjödygn tillämpas om ordinarie arbetstid fortsätter att vara indelad i vakter på samma sätt som då fartyget är till sjöss. Arbetet skall vara direkt påkallat av pågående lastnings- och lossningsarbete. Under hamndygn i övrigt kan utläggas högst 8 timmar ordinarie tid helgfri måndag-fredag och högst 5 timmar ordinarie tid på helgfri lördag. Mom. 2. Styrman får åläggas högst 16 timmars skeppstjänst under 24 timmar i följd. Styrman skall under 24 timmar i följd beredas tillfälle att vila under en sammanhängande tid av tillräcklig längd. Skeppstjänst som avses i sjöarbetstidslagens 11 § tredje stycket a-c får åläggas styrman utan hinder av vad som anges ovan. § 5 INTJÄNANDE AV LEDIGHET (Ersätter §§ 5, 6, och 7 i styrmansavtalet) Mom.1. Kompensation - ordinarie arbetstid Som kompensation för fullgjord ordinarie arbetstid överstigande 36 timmar per vecka skall ledighet utges med en timme för varje arbetad ordinarie timma. För sådan ordinarie arbetstid överstigande 72 timmar per vecka skall dock ledighet utges med 1,2 timmar för varje arbetad ordinarie timme. Mom. 2. Kompensation - fullgjord övertid Ersättning för fullgjord övertid utges i form av kompensation enligt § 5 mom. 2 i storsjöavtalet för styrmän eller i form av kompensationsledighet enligt § 5 mom. 3-4 i storsjöavtalet för styrmän. Mom. 3. Semester Semester intjänas, utlägges och ersättes enligt bestämmelserna i storsjöavtalet för styrmän. § 6 UTLÄGGNING OCH AVRÄKNING AV LEDIGHET (Ersätter § 8 i styrmansavtalet) Kompensationsledighet utlägges respektive avräknas enligt § 8 mom. 2-3 i storsjöavtalet för styrmän. Semester utlägges och ersättes enligt storsjöavtalets bestämmelser. § 7 LÖN (Ersätter § 15 mom. 1-3, mom. 5:1 och mom. 6 i storsjöavtalet) Lönen för ende styrman som tjänstgör enligt detta avtal utges enligt tillämplig tariff i storsjöavtalet för styrmän. Härutöver utges till ende styrman enligt detta avtal ett tillägg per månad enligt gällande storsjöavtal s.k. endestyrmanstillägg. § 8 TJÄNSTGÖRINGSPERIODER Tjänstgöringsperiodernas längd överenskommes i det enskilda fartyget/företaget. Tjänstgöringen bör planeras enligt s.k. 1:1-system och ej överstiga 2 månader. En förutsättning härför är att intjänad ledighet medger detta. § 9 AVTALETS GILTIGHET Detta avtal gäller tills vidare vid ett vart tillfälle som storsjöavtalet är i kraft. Göteborg den 28 januari 1997 SVERIGES REDAREFÖRENING SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING Jan Ifwarsson Tomas Sjöstedt

VV-AVA fr o m 2006-10-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 § Avtalets omfattning............................................... 3 2 § Anställning............................................................ 3 3 § Kostnadsersättningar............................................. 4 4 § Bisyssla................................................................. 7 5 § Lön........................................................................ 7 6 § Arbetstid................................................................ 8 7 § Övertid................................................................ 13 8 § Mertid.................................................................. 15 9 § Restidsersättning (TRT)...................................... 17 10 § Ersättning för ob, beredskap och arbete i bergrum............................................ 18 11 § Semester.............................................................. 19 12 § Sjuklön................................................................ 22 13 § Ersättning för sjukvårdskostnader...................... 25 14 § Lön under föräldraledighet m m.......................... 27 15 § Ledighet............................................................... 28 16 § Uppsägning......................................................... 30 17 § Facklig förtroendeman......................................... 32 18 § Förhandlingsordning m.m................................... 34 19 § Avtalets giltighet.................................................. 36 A BILAGOR som är kollektivavtal Bilaga 1 Belopp......................................................... 37 Bilaga 2 VV reseavtal................................................ 39 Bilaga 3 Praktik- och lärlingsanställning.................... 41 Bilaga 4 Avtal om samverkansträffar........................ 43 Bilaga 5 Samverkansavtal ......................................... 44 Bilaga 6 Rekryteringsavtal......................................... 48 Bilaga 7 Anlitande av entreprenör och konsult- företag - 38 § MBL...................................... 49 Bilaga 8 Chefslönetillägg............................................ 52 Bilaga 9 Aspirantanställning trafikinspektör............. 54 Bilaga 10 Företrädesrätt tidsbegränsad anställd.......... 56 Bilaga 11 Lönesättningsmodell trainee......................... 57 Bilaga 12 Färjbilaga..................................................... 59 Bilaga 13 Förhandlingsprotokoll 66 Vägverkets Affärsverksavtal, VV-AVA Ändringar som införs i affärsverksavtalet mellan Arbetsgivarverket och Huvudorganisationerna ska införas i VV-AVA om inte parterna i VV-AVA enas om annat. 1 § Avtalets omfattning i Vägverket Med arbetsgivare avses i detta avtal Vägverket. Avtalet gäller alla medarbetare i Vägverket med följande undantag. medarbetare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning/förstärkt anställningsstöd. medarbetare anställd med arvode enligt särskilt avtal medarbetare som omfattas av Vägverkets chefsavtal arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser 2 § Anställning 2 § 1 mom Anställning tillsvidare Anställning gäller tillsvidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom. 2 § 2 mom Tidsbegränsad anställning Anställningsavtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS och AF 9§ träffas i följande fall: 1. när en medarbetare anställs för att arbeta av arbetsanhopning kan denna anställning förlängas under ytterligare längst sex månader om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför. 2. när en medarbetare - under längst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och VV-lokala arbetstagarorganisationer - uppehåller en ledig befattning i avvaktan på rekrytering. 3. när en arbetstagare genomgår särskilt föreskriven tidsbestämd aspirant- eller annan utbildning vid Vägverket som är en förutsättning för anställning. 4. Praktik- och lärlingsanställning enligt bilaga 3. Protokollsanteckningar 1. Beträffande tjänstgöringens omfattning är parterna överens om följande: Verksamheten ska i första hand organiseras för heltidsarbete. Deltidsarbete ska endast anordnas när verksamheten kräver det eller annars när medarbetare begär det, i den mån verksamheten medger det. Särskild hänsyn ska tas till familjesociala förhållanden och till behovet att underlätta anställning av personer med arbetshandikapp eller andra svårigheter på arbetsmarknaden. I fråga om tjänstgöringens omfattning ska alltför många alternativ undvikas. Kortare tjänstgöring än 40% av heltidstjänstgöring bör i allmänhet inte förekomma. 2. Beträffande anställningsform är parterna överens om följande: Arbetsgivaren bör vid val av anställningsform för vikarier eller ersättare sträva efter att använda tillsvidarean-ställning i en omfattning som svarar mot det permanenta behovet av vikarier på arbetsplatsen. Visstidsanställning bör användas endast för det ytterligare vikariebehov som kan finnas. 2 § 3 mom Ömsesidig lojalitet och förtroende Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Medarbetaren ska ta till vara och främja Vägverkets intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i Vägverkets angelägenheter. Anmärkning: Bestämmelsen innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt inom Vägverket. 3 § Kostnadsersättningar A. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning (1 – 6 mom.) 3 § 1 mom Vissa definitioner Flerdygnsförrättning Förrättning som medför övernattning utom bostaden Förrättning Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället Förrättningsställe Arbetsplats där förrättning fullgörs IL Inkomstskattelagen (1999:1229) Tjänsteresa Resa som föranleds av förrättning i Sverige Tjänsteställe Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL Traktamente Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten Vanliga verksamhetsorten Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL 3 § 2 mom Grundläggande bestämmelser Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i 3 – 6 mom. nedan. Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen. Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden. Anmärkningar: 1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare. 2. De centrala parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden. 3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen. 3 § 3 mom Resekostnadsersättning Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL. Protokollsanteckning De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL skall tillämpas. 3 § 4 mom Traktamente m m Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som anges i 12 kap. IL för att ersättningen skall vara avdragsgill. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet. Protokollsanteckning De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL skall tillämpas. 3 § 5 mom Tillämpning vid arbetskonflikt Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts skall logikostnad anses belöpa på nattid. Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad. Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena. 3 § 6 mom Förskott Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 3 – 4 mom., dock högst för en månad i taget. Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, skall han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan. Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, skall arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan. Om arbetstagare inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. B. Ersättning vid flyttning (7 – 11 mom.) 3 § 7 mom Byte av verksamhetsort Med verksamhetsort avses den ort som är medarbetarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap IL. 3 § 8 mom Flyttningsersättning vid byte av verksamhetsort. Vid resa i samband med flyttning som beror på byte av verksamhetsort betalas reskostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa för VV-anställd. Eventuell reskostnadsersättning till icke anställd familjemedlem är skattepliktig. Transport av bohag betalas i sin helhet av arbetsgivaren under förutsättning att bohaget väger högst 15 000 kg. Transporten ska göras av transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren kan besluta att betala skälig ersättning för kostnader som uppkommer när medarbetaren själv utför flyttningen med eget eller hyrt fordon. Gardinpengar betalas med 2 000 kr om den tidigare bostadsytan varit högst 50 kvadratmeter. Beloppet höjs med 300 kr för varje ytterligare påbörjat 25-tal kvadratmeter. Medarbetare som byter verksamhetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den nya tjänstgöringsorten innan tjänstgöringen där påbörjas (ej att betrakta som tjänsteresa). Medarbetare som måste betala för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra boendekostnaden. Arbetsgivarens beslut om ersättning får avse en ersättningsperiod om längst 18 månader. 3 § 9 mom Reskostnadsersättning För medarbetare som har rätt till flyttningsersättning men inte flyttar betalas ersättning för ökade reskostnader (ej tjänsteresa). Arbetsgivarens beslut om ersättning får avse en ersättningsperiod om längst 18 månader. 3 § 10 mom Ersättning enligt förmånligare grunder Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar mm enligt förmånligare grunder än som anges i denna paragraf. 3 § 11 mom Fria hemresor m m Se VV reseavtal, bilaga 2 4 § Bisyssla 4 § 1 mom Uppgiftsskyldighet och arbetshindrande bisyssla Medarbetare är skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Uppgift om bisysslan får avkrävas arbetstagare endast om arbetsgivaren finner anledning därtill med hänsyn till arbetstagarens sätt att sköta sitt arbete. Arbetsgivaren får ålägga medarbetare att upphöra helt eller delvis med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande för arbetet (arbetshindrande bisyssla). 4 § 2 mom Konkurrensbisyssla Medarbetare får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för Vägverkets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla). Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån regeringen medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är medarbetaren skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan. Bisyssleförbudet i LOA Upplysning Utöver det som sägs i 1 och 2 mom gäller bestämmelserna om förtroendeskadlig bisyssla i 7 § LOA. 5 § LÖN 5 § 1 mom Månadslön och fast lön Med månadslön avses den individuella månadslönen. Med fast lön avses månadslönen och tillfällig löneförstärkning minus eventuellt bruttolöneavdrag.. Då en medarbetare åtar sig att utföra arbetsuppgifter som i större omfattning skiljer sig från de arbetsuppgifter som ingår i den ordinarie befattningen kan arbetsgivaren besluta om tillfällig löneförstärkning. Arbetsgivarens beslut ska vara tidsbegränsat. Information ska lämnas till arbetstagarorganisationerna innan tillfällig löneförstärkning tillämpas. Timlön är månadslön dividerat med 165 för den som omfattas av reglerna om vissa förkortade arbetsdagar enl 6§ Arbetstidsform 2 – Flextid. För övriga medarbetare divideras månadslön med 166,7. För den som har veckoarbetstid 36 eller 34,25 timmar ska den framräknade timlönen multipliceras med 1,06 resp 1,11 (38-timmars vecka ingen uppräkning). Observera att timlön i sig inte är en grund för tidsbegränsning och inte är en anställningsform. Vid anställningsperioder som är längst tre månader ska semesterersättningen (enl semesterlagen) ingå i lönen. Eventuell ledighet ska ges som obetald semester. Anställningsperioder längre än tre månader semester enligt 11 §. 5 § 2 mom Löneutbetalning Lön och lönetillägg med undantag av semesterlönetillägg betalas ut tidigast den tjugofemte och senast den sista dagen i kalendermånaden. Utbetalning i månad när den tjugofemte infaller på en lördag får göras den tjugofjärde. Utbetalningen i juni ska göras dagen före midsommarafton dock tidigast den tjugoandra. Utbetalningen i december ska ske tidigast den tjugoförsta. För tillsvidareanställda betalas månadslön ut den månad den avser. Lönetillägg som avses i första stycket betalas ut månaden efter den, till vilken tilläggen hänför sig, samt att hänsyn till löneavdrag ska tas först vid utbetalning av avlöning under senare månad än den, till vilken avdragen hänför sig. I den mån löneavdrag inte kan göras i enlighet med beslutet, är medarbetaren skyldig att inom den tid och i den ordning arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp motsvarande ifrågavarande löneavdrag. Om en långtidssjukskriven (mer än tre månader) eller föräldraledig medarbetare erhåller högre lön retroaktivt ska Vägverket ersätta skillnaden mellan faktiskt utbetald sjukpenning/föräldrapenning och sjukpenning/föräldrapenning beräknad på den nya lönen. Detta gäller under förutsättning att retroaktiv utbetalning ej kan erhållas från försäkringskassan. Lön kan betalas ut i efterskott, dock senast månaden efter intjänandemånaden. Avlider en medarbetare och har det betalats ut för mycket lön till följd av ovanstående bestämmelser, ska den gjorda utbetalningen inte återkrävas. Avlider medarbetare p g a en arbetsplatsolycka utbetalas innevarande månadslön samt ytterligare en månadslön. 5 § 3 mom Lön för del av löneperiod Om lönen avser endast del av kalendermånad eller om olika månadslöner gäller för skilda delar av månaden, betalas daglön. Daglönen utgör månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden ifråga. 5 § 4 mom Medarbetare som omplacerats En medarbetare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning inom myndigheten ska i normalfallet behålla den månadslön som betalades i den tidigare anställningen. Med omplacering avses inte det fall när en medarbetare som samtidigt innehaft två anställningar återgår till den anställning han varit ledig från. Arbetstagare som hamnar eller riskerar att hamna i jäv-eller konkurrenssituation ska omplaceras. Innan omplacering sker ska förhandling med ATO genomföras enligt 11§ MBL. 6 § Arbetstid Vägverkets verksamhet spänner över ett brett fält av olika arbetsuppgifter. För att skapa flexibilitet och frihet utifrån verksamhetskrav och individuella önskemål placeras medarbetare i olika arbetstidsformer. Det är viktigt att i dialogen om vilka arbetstider som ska tillämpas beakta såväl verksamhetens behov som medarbetarens intressen. Förhandlingsordning för fastställande av arbetstid framgår av 6 mom. Normalt gäller arbetstidsform 1 eller för medarbetare med kontorsarbete arbetstidsform 2. VV-lokalt avtal kan träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna om att tillämpa arbetstidsform 3. Arbetstagarorganisation som inte har någon medlem som berörs av avtalet kan inte förhindra att avtal träffas mellan övriga parter. Det totala arbetstidsuttaget dvs. ordinarie arbetstid plus eventuellt övertidsarbete får inte överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka räknat på en fyramånaders period. Som fullgjord arbetstid räknas i detta avseende även semester och sjukledighet. 6 § 1 mom Definitioner Med helgdag likställs påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Med egentlig arbetstid avses tid då medarbetaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter. Med arbetstidsmått avses det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i den överenskomna begränsningsperioden. Begränsningsperiod är det antal veckor som arbetstiden fördelas på så att den genomsnittliga arbetstiden per vecka inte överstiger den veckoarbetstid som gäller för medarbetaren. Begränsningsperiodens längd kan variera beroende på verksamhet. För längre begränsningsperiod än fyra veckor träffas VV-lokalt avtal. 6 § 2 mom Arbetstidens längd - arbetstidsformer Arbetstidsform 1 - fast lista Arbetstidsmått får i genomsnitt under begränsningsperioden inte överskrida 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka. Såvitt inte annat överenskommes (se förhandlingsordningen) ska arbetstiden i normalfallet förläggas till dagarbetstid och fördelas jämnt över måndag tom fredag. Vid tvåskift där medarbetare i genomsnitt har minst två förmiddags- och två eftermiddagsskift per vecka ( med eftermiddagsskift menas tjänstgöringsskift som slutar kl 2100 eller senare ) och inte har arbetstiden förlagd lördag och söndag gäller 38 timmar i genomsnitt per vecka. 38 timmar i genomsnitt per vecka vid ordinarie arbetstid mellan kl 05.00 och 23.00 som infaller även på lördagar, söndagar, helgdagar. Vid tvåskift där medarbetaren i genomsnitt har minst två förmiddags- och två eftermiddagsskift per vecka (med eftermiddagsskift menas tjänstgöringsskift som slutar kl 21 eller senare) gäller 36 timmar i genomsnitt per vecka. 36 timmar i genomsnitt per vecka vid ordinarie arbetstid som i genomsnitt per medarbetare infaller 1 gång/vecka och med i genomsnitt 2 timmar/vecka mellan kl 23.00 och 05.00. Görs uppehåll i tjänstgöringen för söndagar och helgdagar gäller 38 timmar per vecka. 34 timmar 15 minuter i genomsnitt per vecka när den ordinarie arbetstiden i genomsnitt för medarbetaren under begränsningsperioden infaller med minst 1,4 ggr/v på tid mellan kl 23.00-05.00 och med minst 2 timmar mellan kl 23.00 –05.00.. Görs uppehåll för söndagar och helgdagar gäller 36 timmar i genomsnitt per vecka. Vid arbete i bergrum där bergytorna inte har säkrats gäller 36 timmars genomsnittlig veckoarbetstid per helgfri vecka. Bedrivs detta arbete på såväl vardag, söndag som helgdag gäller 34 timmar och 15 minuter som genomsnittlig arbetstid Med uttrycket ”i bergrum” (underjordsanläggningar i berg) avses den del av en arbetsplats som ligger innanför berginslagen till ingångar eller under bergytan vid sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt. Definition av ej säkrade bergytor 1. Bergarbete - borrning, laddning, sprängning och salvskrotning - upplastning och uttransport av bergmassor - skyddsskrotning samt - bergförstärkningsarbeten Med bergförstärkningsarbeten avses: - borrning för och montering av bergförankringsbult - borrning för och injektering av berget - formsättning, armering, och betonggjutning av förstärkningsbågar, pelare eller annan motgjutning mot bergtak eller bergvägg som erfordras för förstärkning av berget - montering av permanent skyddsnät - inklädnad av tak och väggar med sprutbetong (inkl eventuell armering) - under osprutade bergtak montera/utföra annat permanent tak som skydd för nedfallande sten Bergarbeten anses avslutade, då bergarbeten enligt ovan är utförda i föreskriven omfattning (bergytorna säkrats). Som bergarbete räknas inte bortskjutning av enstaka gaddar och mindre bergpartier (inkl övriga därmed sammanhängande arbeten) i tidigare färdigställda bergrum. I bergrumsanläggningar gäller reglerna om arbetstidsförkortning intill dess att bergarbetena avslutats. Om inredningsarbeten och installationsarbeten utförs i samma utrymme samtidigt med pågående bergarbeten, tillämpas samma regler som för bergarbeten. Reglerna tillämpas för varje utrymme för sig under förutsättning att utrymmena är avgränsade från varandra, t ex med skärmvägg eller port. Saknas skärmvägg eller port och bergarbetena därvid medför en påtaglig försämring av arbetsmiljön för installationsarbetena, t.ex. genom besvärande buller, gaser o dyl, tillämpas för installationsarbetena samma regler som för bergarbete. Arbetstidsform 2 - Flextid Medarbetare för vilken arbetstidsform 2 tillämpas, ges en möjlighet att när verksamheten så tillåter/kräver anpassa förläggningen av sin ordinarie arbetstid inom nedan angivna tidsramar. Arbetstid: 40 tim/vecka Normtid: 08.00 – 16.30 eller annan normtid efter VV-lokal överenskommelse med ATO Fast tid: 09.00-15.00 Flexram: Mellan kl 06.00-20.00 Lunch: Minst 30 minuter under den fasta tiden Accepterat plus-/minussaldo vid månadsskifte är 25 timmar. VV-lokalt avtal ska träffas om den administrativa tillämpningen. Ledighet Medarbetare har möjlighet att ta ut hela dagar eller del av dag efter respektive chefs medgivande inom ramen för ett positivt timsaldo. För nedanstående dagar minskas arbetstiden det antal timmar som anges för resp dag. Trettondagsafton 4 timmar Dagen närmast före Långfredagen 2 -"- Den 30 april som infaller på en a) måndag-torsdag 2 -"- b) fredag 4 -"- Dagen före Alla Helgons Dag 4 -"- Den 23 december som infaller på en fredag 4 -"- Klämdagar ska arbetas in om det inte hindrar verksamheten. Inarbetningen kan t ex regleras genom avdrag på flexsaldo eller för de som inte har flextid, förlängd ordinarie arbetstid varje dag under inarbetningsperioden. VV-lokalt avtal ska träffas om inarbetningen. VV-lokalt avtal kan också träffas om att klämdagar är arbetsfria mot att förkortning av arbetstiden inte tillämpas för i ovanstående sammanställning angivna dagar. Ovanstående regler om förkortade arbetsdagar resp inarbetning av klämdagar kan tillämpas även för medarbetare med kontorsarbete som inte har flextid. Arbetstidsform 3 - Ramarbetstid Ramarbetstid är avsedd för verksamhet som har stora variationer beträffande arbetstidsuttaget under året, del av året, eller av annan anledning bättre kan bedrivas med arbetstider som inte är fastlagda. Med ramarbetstid får medarbetare större inflytande över arbetstiden, både över dess omfattning och förläggning. Samtidigt kan detta innebära att arbetsgivaren får ökad effektivitet av tillgänglig arbetstid. En avvägning mellan medarbetarens intressen och verksamhetens krav måste ske för att arbetstiden ska utnyttjas optimalt. Avstämning av arbetstider per kalendermånad/fyraveckorsperiod och år ska löpande ske för säkerställande av att lagstadgade och avtalade övertidsregler efterlevs. Övertid definieras som arbetstid som utförs utöver det arbetstidsmått som fastställts för medarbetaren för aktuell avstämningsperiod. Olika former av verksamheter kan leda till individuella eller gruppvisa avtal, om variationer av arbetstidens omfattning och fördelning/förläggning under året. Där verksamheten kräver att arbetet utförs på annan tid än normal dagarbetstid, 40 tim/v, reduceras ramarbetstiden med beaktande av grunderna i arbetstidsform 1. Ramarbetstiden kan även reduceras med hänsyn till fördelar av verksamhetsanpassad arbetstid. Vid förläggning av arbetstiden till annan tid än normal dagarbetstid där förläggningen inte beror på verksamhetens krav ska inte förkortat arbetstidsmått tillämpas. Vid kontinuerlig avvikelse från överenskommet arbetstidsmått är det parternas mening att bemanningstalet kan omprövas. Vid tillämpning av ramarbetstid ställs större krav på såväl chef som medarbetare vad gäller planering, framförhållning och uppföljning. Ramarbetstid kan initieras av både arbetsgivare och medarbetare. Förslag till överenskommelse träffas mellan chef och medarbetare där också uppsägningstid för arbetstidsformen fastställs. Information om överenskommelsen lämnas till arbetstagarorganisationerna. Överenskommelsen godkänns därefter av berörd VV-lokal arbetstagarorganisation. I överenskommelsen ska regleras frågor om arbetsställe/tjänsteställe, närvarotid och med dessa sammanhängande frågor om utrustning, försäkringsfrågor samt arbetsmiljöfrågor. Arbetstidsform 4 - Förtroendearbetstid Överenskommelse kan träffas mellan medarbetare och arbetsgivaren om övergång till oreglerad arbetstid och att övertidskompensation och restidsersättning därmed inte ska betalas. Förekomsten av övertidsarbete och restid utanför ordinarie arbetstid ska då beaktas vid fastställande av lönen. Sådan överenskommelse kan träffas om medarbetaren normalt själv bestämmer arbetstidens förläggning och självständigt avgör om arbete ska utföras på övertid. Överenskommelsen ska vara skriftlig och innehålla regler om ömsesidig uppsägningstid på en månad. Eventuell kvarvarande kompensationsledighet utbetalas i pengar i samband med övergången till oreglerad arbetstid. Information om överenskommelsen ska lämnas till arbetstagarorganisationerna innan den börjar tillämpas. Parterna betonar vikten av att arbetstidsformen inte får användas för att dölja ett stort arbetstidsuttag. Protokollsanteckning: Parternas grundinställning är att sett över en längre tidsperiod, t ex 12 månader, bör det totala arbetstidsuttaget normalt inte överstiga det ordinarie arbetstidsmåttet. 6 § 3 mom Raster För varje arbetsperiod om 8 timmar ska minst en rast läggas in i perioden. Som rast räknas uppehåll i arbetet som varar minst 30 minuter och där medarbetaren har rätt att lämna arbetsplatsen. Rast räknas inte som arbetstid. Raster ska förläggas så att arbete inte behöver utföras mer än fem timmar i följd om inte verksamheten p g a händelser som inte kunnat förutses kräver annat. Rast kan efter lokal överenskommelse bytas ut mot måltidsuppehåll när det av verksamhetsskäl är påkallat. Måltidsuppehåll räknas som arbetstid. 6 § 4 mom Veckovila/Dygnsvila Oberoende av arbetstidsform ska arbetet planeras så att regler för veckovila och dygnsvila följs. Veckovila ska per sjudagarsperiod omfatta 36 timmars sammanhängande ledighet. Veckovilan för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I sådant fall ska den sammanslagna veckovilan uppgå till minst 72 timmars sammanhängande ledighet som till någon del berör båda sjudagarsperioderna. Dygnsvila/viloperiod ska bestå av sammanhängande ledighet mellan två arbetsperioder (skift) på minst 11 timmar. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande ledighet. Längden på arbetspass/skift/körtider ska avpassas så att gällande lagar och avtal följs (t ex avseende arbetsmiljö och trafiksäkerhet). Vid beredskap över veckoslut, som annars skulle ha varit arbetsfritt, anses inte veckovila ha erhållits. Då erhålls särskilt tidskompensation i form av befrielse från tjänstgöring på ordinarie arbetstid under ett helt kalenderdygn utan löneavdrag. 6 § 5 mom Arbete på obekväm tid För medarbetare med arbetstidsform 1 som är anställd för att i huvudsak arbeta i ”skiftgång” betalas skifttillägg för tid enligt 10 §. För andra medarbetare med arbetstidsform 1 som i huvudsak är anställda för att arbeta normal dagarbetstid betalas listläggningstillägg enligt 10 §. Ersättning för arbete på obekväm tid som föranletts av verksamhetens krav kan vid tillämpning av arbetsform 3 beräknas till ett visst belopp per månad efter erfarenhetsmässig bedömning av arbetstidsförläggning i normalfallet. På motsvarande sätt kan ersättning för beredskap omräknas till månadsbelopp. 6 § 6 mom Förhandlingsordning arbetstid Vid förläggning av ordinarie arbetstid samt vid förläggning av regelbunden beredskap gäller följande. Förhandling om fast lista förs i första hand på arbetsplatsnivå mellan arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagarorganisationer (lokal listförhandling). Lokal listförhandling ska inledas i god tid innan listan ska träda i kraft. Förslag till ny lista ska som regel föreligga minst 30 dagar före den tidpunkt, då det är avsett att listan ska träda i kraft. Listförhandling ska bedrivas så att den, om inte särskilda skäl föreligger, är avslutad senast två veckor innan listan ska börja tillämpas. När det är fråga om mindre ändring av tjänstgöringen, räcker det dock att förslaget föreligger minst sju dygn före nämnda tidpunkt. När det gäller lista, som ska tillämpas under längst fyra veckor i följd (korttidslista), räcker det också att förslaget föreligger minst sju dygn i förväg. Om listan börjar tillämpas före de sju dygnen ska en ersättning, varselersättning, betalas till medarbetaren för den arbetstid som ligger inom de sju dygnen. Om överenskommelse inte uppnås vid den lokala listförhandlingen lyfts förhandlingen stegvis till närmast högre nivå om part så begär. Central listförhandling förs mellan de avtalsslutande parterna. Har VV-lokala listförhandlingar och central listförhandling förts om ny fast lista utan att parterna kunnat enas, kan arbetsgivaren tillämpa provisorisk lista i avvaktan på att parterna blir överens. Motsvarande gäller när central listförhandling inte hinner genomföras före den tidpunkt då listan måste träda i kraft. Förhandling om korttidslista förs inte på högre nivå än Vx/P affärsområde eller motsvarande nivå där också beslut om provisorisk lista kan fattas. 7 § Övertid 7 § 1 mom Övertidsarbete/Tillfälligt avsteg Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande medarbetare efter beordring har utfört utöver den ordinarie arbetstiden. För medarbetare med arbetstidsform 2, flextid, gäller att både arbetstidsmåttet (heltid) för dagen ska vara fullgjort och att den beordrade arbetstiden ska ligga utanför normtiden för att det ska betraktas som övertid, men om beordringen av övertiden sker samma dag som den ska utföras räknas övertiden från normtidens slut. När den ordinarie arbetstiden tillfälligt förskjuts (kortare än fem kalenderdagar), tillfälligt avsteg, betalas dubbelt listläggningstillägg för den tid som ligger utanför den gällande listan. Överskrids arbetstidsmåttet per dag tillämpas övertidsreglerna. Övertidskompensation vid tillämpning av arbetstidsform 3 utgår för tid utöver fastställt arbetstidsmått. Under beredskapsnivå 3, övervakningstjänst (10 § 4 mom), tillämpas reglerna om övertid endast vid arbetsuppgifter som kräver kontinuerlig arbetsledningsinsats av beredskapshavaren. 7 § 2 mom Skyldigheten att utföra övertidsarbete När särskilda verksamhetsskäl föreligger är en medarbetare skyldig att utföra allmänt övertidsarbete med högst 200 timmar per kalenderår, 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under kalendermånad. För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas medarbetare som frivilligt åtar sig sådant arbete. Vid behov av övertidsuttag utöver ovan angivna gränser ska VV-lokal överenskommelse träffas med berörd arbetstagarorganisation. Det totala arbetstidsuttaget dvs. ordinarie arbetstid plus eventuellt övertidsarbete får inte överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka räknat på en fyramånaders period. Som fullgjord arbetstid räknas i detta avseende även semester och sjukledighet. 7 § 3 mom Nödfallsövertid En medarbetare är skyldig att utföra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen. 7 § 4 mom Rätt till kompensation för övertidsarbete En medarbetare som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på övertid har rätt till övertidskompensation såvida inte överenskommelse om Förtroendearbetstid (arbetstidsform 4) enl 6 § 2 mom har träffats. Övergångsbestämmelse: En medarbetare som enligt tidigare överenskommelse/avtal inte hade rätt till övertidskompensation 1997-12-31 har inte heller rätt till övertidskompensation enligt detta moment. 7 § 5 mom Beordring av övertidsarbete Arbetstid som tillgodoräknas som övertid ska beordras före utförandet. Beordringen ska ske i så god tid som är möjligt. I undantagsfall kan övertid godkännas i efterhand. 7 § 6 mom Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid - fristående extra arbetspass När övertidsarbete börjar senare än 30 minuter efter närmast föregående arbetspass eller slutar mer än 30 minuter innan närmast följande arbetspass och är kortare än 3 timmar får medarbetaren tillgodräkna sig utfyllnadstid så att arbetspasset blir 3 timmar. Utfyllnadstiden får dock inte tillgodoräknas längre än till närmast följande/föregående arbetspass. Vid beredskap tillgodoräknas utfyllnadstid så att arbetspasset blir 2 timmar. Vid i förväg beordrad extra inställelse till arbetsplats/tjänsteställe för övertidsarbete räknas tiden för övertid fr o m då medarbetaren lämnar bostaden och åter bostaden eller motsv. 7 § 7 mom Reskostnader vid extra inställelse för övertidsarbete Om medarbetaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta extra reskostnader som uppkommit till följd av inställelsen. Medarbetare med ramarbetstid: Med extra inställelse avses inställelse utöver en gång per dygn eller utöver fem gånger per kalendervecka. Har medarbetaren varit ledig och ledigheten inte beror på omfördelning av arbetstiden ska ovanstående inställelse/vecka minskas med sådan dag. 7 § 8 mom Övertid vid kursverksamhet Interna kurser vid Vägverket ska planläggas så att normalarbetstiden inte överskrids, om så sker ska övertid erhållas. Kurstid på fridag eller ledig lördag, söndag ska dock räknas som övertid. Vid externa kurser ska avstämning mot normalarbetstiden göras och övertid erhållas när arbetstidsmåttet för kursperioden överskridits. 7 § 9 mom Olika typer av övertidskompensation Kompensation för övertidsarbete ges antingen som övertidstillägg eller kompensationsledighet. Kompensationsledighet ska ges om medarbetaren själv önskar det och arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamheten. Kompensationsledighet får sparas med max 100 timmar. Om det finns särskilda skäl kan VV-lokal överenskommelse träffas om att 200 timmar får sparas. Gemensam protokollsanteckning: Parterna är överens om att det ur arbetsmiljösynpunkt och av personalsociala skäl är bättre om kompensation för övertidsarbete kan ges i form av ledighet. 7 § 10 mom Beräkning av övertidskompensation Kompensationsledighet beräknas genom att gjorda övertidstimmar multipliceras med 1,5 resp 2.0 för enkel resp kvalificerad övertid. Timbeloppen för övertidstillägg beräknas på grundval av fast lön för heltidsanställd medarbetare dividerad med 165 tjänstgöringstimmar per månad. Vid veckoarbetstid 36 eller 34,25 tim/v räknas övertidstillägget upp med faktor 1,06 resp 1,11 (för 38-timmars vecka görs ingen uppräkning). Enkel övertid är övertid som inte enligt nedanstående är kvalificerad övertid. Kvalificerad övertid är övertid mellan kl 19.00 på fredag och kl 07.00 på måndag, mellan kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj, kristihimmelsfärds dag eller nationaldagen och kl 07.00 närmast följande vardag, mellan kl 19.00 på dag före långfredag och kl 07.00 på dagen efter annandag påsk, mellan kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen samt i övrigt mellan kl 24.00 och kl 06.00. Även om det inte följer av ovan ska som kvalificerad övertid anses övertid mellan kl 19.00 på dag närmast före tjänstgöringsfritt kalenderdygn och kl 07.00 på dagen efter det tjänstgöringsfria kalenderdygnet. Övertidsersättning betalas inte för kortare övertidsarbete än 15 minuter i följd. 8 § Mertid 8 § 1 mom Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidstjänstgörande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstiden som gäller för deltidstjänstgöringen men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidstjänstgörande. Tjänstgöring på mertid anses som ordinarie arbetstid. Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om medarbetaren - arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för motsvarande heltidstjänstgörande under ett kalenderdygn, - arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar, samt om arbetstagaren arbetar - lördag eller söndag, motsvarande fridagar, helgdag eller påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton eller om den arbetade tiden infaller under tid som för motsvarande heltidstjänstgörande inte är ordinarie arbetstid. 8 § 2 mom Skyldighet att utföra mertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en deltidstjänstgörande medarbetare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut av deltidstjänstgörande med sammanlagt högst 250 timmar per kalenderår. Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår. För tjänstgöring på allmän mertid ska i första hand anlitas medarbetare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring. Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lagstiftning eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Deltidspensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår. Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. Vid behov av ytterligare övertids- eller mertidsuttag utöver ovan angivna gränser ska VV-lokal överenskommelse träffas med berörd arbetstagarorganisation. 8 § 3mom Nödfallsmertid En medarbetare är skyldig att utföra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen. 8 § 4 mom Beordring av mertidsarbete Arbetstid som tillgodoräknas som mertid ska beordras före utförandet. I undantagsfall kan mertid godkännas i efterhand. 8 § 5 mom Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid - fristående extra arbetspass När mertidsarbete börjar senare än 30 minuter efter närmast föregående arbetspass eller slutar mer än 30 minuter innan närmast följande arbetspass och är kortare än 3 timmar får medarbetaren tillgodräkna sig utfyllnadstid så att arbetspasset blir 3 timmar. Utfyllnadstiden får dock inte tillgodoräknas längre än till närmast följande arbetspass. Vid beredskap tillgodoräknas utfyllnadstid så att arbetspasset blir 2 timmar. 8 § 6 mom Olika typer av mertidskompensation Kompensation för mertidsarbete ges antingen som mertidsersättning eller kompensationsledighet. Kompensationsledighet ska ges om medarbetaren själv önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamheten. Kompensationsledighet får sparas med max 100 timmar. Om det finns särskilda skäl kan VV-lokal överenskommelse träffas om att 200 timmar får sparas. Gemensam protokollsanteckning: Parterna är överens om att det ur arbetsmiljösynpunkt och av personalsociala skäl är bättre om kompensation för mertidsarbete kan ges i form av ledighet . 8 § 7 mom Beräkning av mertidskompensation Vid mertidsarbete betalas mertidstillägg per timme med fast lön dividerad med 165 timmar Ersättning betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Vid veckoarbetstid 36 eller 34,25 tim/v räknas mertidstillägget upp med faktor 1,06 resp 1,11 (för 38-timmars vecka görs ingen uppräkning). 8 § 8 mom Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete Kompensationsledighet beräknas timme för timme. 8 § 9 mom Mertid vid heltidsarbete VV-lokal överenskommelse kan träffas om frivillig mertid för heltidsarbetande där inte den ordinarie arbetstiden i sin helhet är inlagd i tjänstgöringslista. 9 § Restidsersättning, (TRT) 9 § 1 mom Rätt till restidsersättning Medarbetare har rätt till restidsersättning (TRT) för tjänsteresa som företagits på tid som inte är arbetstid om inte medarbetaren och arbetsgivaren har enats om att medarbetaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller arbetstagare som inte har rätt till kompensation för övertidsarbete). Har medarbetaren ramarbetstid (ej fasta arbetstider) betalas ersättning för tid utanför den normtid som tillämpas för motsvarande personalkategori. Med restid enligt denna paragraf, avses restid utanför ordinarie arbetstid där det huvudsakliga syftet är att medarbetaren ska förflytta sig till eller från en förrättningsplats. Restidsersättning betalas för a) färdtid mellan tjänsteresans början och förrättningens början eller tidpunkten för ankomst till tillfällig bostad, b) färdtid mellan förrättningens slut eller tidpunkten för avresan från tillfällig bostad och tjänsteresans slut, c) sådan väntetid som uppkommer under fram- eller återresan, om väntetiden är föranledd av färdsättet och inte kan förläggas före eller efter framresan/återresan. Restidsersättning betalas inte för måltids- och nattkvartersresor eller för restid kortare än 30 minuter per dag. När arbetsgivaren bekostar sovplats på tåg eller båt betalas inte restidsersättning mellan kl 00.00-06.00 helgfri tisdag-fredag. Restidsersättning betalas dock för restid mellan lördag 00.00 - måndag 06.00 (eller kl 06.00 första vardag efter helgdag) när arbetsgivaren bekostar sovplats på tåg eller båt. Restidsersättning betalas dock inte för restid på båt då förrättningen förläggs till båten, t ex konferens. Vid tjänsteresa till utlandet betalas restidsersättning endast för resa till den första förrättningsorten och återresa från den sista förrättningsorten. 9 § 2 mom ingår i 1 mom 9 § 3 mom Ersättning Restidsersättning beräknas enligt följande Månadslön (lägst 60 kr/timme) 240 10 § Ersättning för obekväm arbetstid, beredskap och arbete i bergrum 10 § 1 mom Obekväm arbetstid I Vägverket finns två olika ersättningar för arbete på obekväm tid, skifttillägg respektive listläggningstillägg. Tilläggen betalas dock inte för tid då medarbetare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss tid/dag. För medarbetare som inte har listlagd ordinarie arbetstid, arbetstidsform 3, se även 6 § 5 mom. Skifttillägg Medarbetare som är anställd för att i huvudsak arbeta i sk skiftgång och som på listlagd ordinarie arbetstid utför arbete på obekväm tid, har skifttillägg. Listläggningstillägg Medarbetare som är anställd för att i huvudsak arbeta normal dagarbetstid och som under kortare tidsperiod, längst sex månader i följd , övergår till skiftarbete erhåller ett listläggningstillägg för den arbetstid som ligger utanför ordinarie dagarbetstid. Listläggningstillägget betalas för timme med belopp som framgår enligt bilaga 1. Tillägget ska också kunna beräknas som ett månadsbelopp (reduceras enligt 1/30-dels principen). 10 § 2 mom Skifttillägg Skifttillägg betalas för timme med belopp enligt bilaga 1. Tillägget ska också kunna beräknas som ett månadsbelopp (reducering enligt 1/30-dels principen). Enkel skifttid är tid mellan kl 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om nedanstående tid. Kvalificerad skifttid är a) tid från kl 19.00 på fredag till kl 07.00 på måndag, b) tid från kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj eller kristihimmelfärds dag till kl 07.00 på närmast följande vardag, c) tid från kl 19.00 på dag före långfredag till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk, d) tid från kl 19.00 på dag före pingstafton, nationaldagen, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på närmast följande vardag, e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av helgdag (som helgdag räknas ej helgdagsafton) samt f) tid i övrigt mellan kl 22.00 och 06.00. När det är fråga om tid som anges i c) eller d), storhelg, ska i stället för angivet belopp för kvalificerad skifttid beloppet multipliceras med två. Om månadsbelopp tillämpas ingår kvalificerad ersättning för storhelg i månadsbeloppet. Det innebär att endast ersättning för kvalificerad tid ska betalas utöver månadsbeloppet. 10 § 3 mom Tillämpas ej i VV 10 § 4 mom Beredskap Nivå 1 Beredskap Beredskap är tid då medarbetaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att vid behov infinna sig på arbetsplatsen. Längsta tid för inställelse är 45 minuter varav restiden får uppgå till längst 30 minuter om arbetsgivaren inte medger annat. Nivå 2 Förhöjd beredskap Utöver ovanstående har medarbetare ett utökat ansvar när han kallas in till arbete. Medarbetare med denna beredskapsnivå har uppgifter av arbetsledningskaraktär och svarar för kontakter och styrning av andra enheter som kallas ut för väghållningsinsatser. Medarbetaren ansvarar för att ha kontakt med och styra de enheter som utkallats. Nivå 3 Övervakningstjänst Övervakningstjänst innebär fullt arbetsledningsansvar, i åtagandet och överenskommen ersättning ingår krav på aktiviteter enligt följande: hålla sig ajour med väderleksutvecklingen genom tillgängliga tekniska hjälpmedel lämna väglagsrapporter enligt ställda krav hålla kontakt med omgivande geografiska verksamhetsområden beredd att omgående påbörja övertidsarbete Medarbetare är skyldig att när verksamheten så kräver fullgöra beredskapstjänst vid högst 7 tillfällen (dygn) under en tid av fyra veckor. Kräver verksamheten att beredskap fullgörs i större omfattning än vad som anges ovan ska VV-lokalt avtal träffas med berörda arbetstagarorganisationer. När verksamheten kräver ansvarstagande som i större omfattning skiljer sig från det normala kan arbetsgivaren besluta om tillfällig löneförstärkning. Ersättning för beredskapstid betalas med belopp per timma enligt bilaga 1 för tid som ligger utanför ordinarie listlagd arbetstid. Beredskapstillägg för enkel tid betalas när det inte är frågan om tid enligt nedan. Beredskapstillägg för kvalificerad tid betalas för a) tid från kl 19.00 på fredag till kl 07.00 på måndag, b) tid från kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj eller kristihimmelfärds dag till kl 07.00 på närmast följande vardag, c) tid från kl 19.00 på dag före långfredag till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk, d) tid från kl 19.00 på dag före pingstafton, nationaldagen, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på närmast följande vardag, När det är fråga om tid som anges i c) eller d), storhelg, ska i stället timbeloppet för enkel tid multipliceras med tre. För medarbetare som har arbetstidsform 3, (ej listlagd ordinarie arbetstid) se även 6 § 5 mom. 10 § 5 mom Bergrumstillägg Bergrumstillägg betalas för bergarbete i bergrum, kontrollskrotning och bergförstärkningsarbeten i tidigare färdigställda och i bruktagna bergrum samt för inrednings- och installationsarbeten i bergrum. 11 § Semester 11 § 1 mom Allmänna bestämmelser Årssemesterns längd framgår av sammanställningen i 2 mom nedan. Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår. Partiell tjänstledighet ska inte avbrytas för semester på heltid för att därefter fortsätta den partiella tjänstledigheten. 11 § 2 mom Semesterns längd Till och med det år då man fyller 29 år Från och med det år då man fyller 30 år Från och med det år då man fyller 40 år. Anställningsperiod minst 3mån 28 31 34 Medarbetare som 1997 hade rätt till 38 bruttosemesterdagar har rätt till en obetald semesterdag per år.Vid anställningsperioder som är längst tre månader ska semesterersättningen (enl semesterlagen) ingå i lönen. Eventuell ledighet ska ges som obetald semester. 11 § 3 mom Olika årssemestrar Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet semesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet avrundas till närmast högre dagantal. 11 § 4 mom Semesterlönegrundande frånvaro Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semesterlagen gäller att frånvaro av följande anledningar är semesterlönegrundande under tid som anges nedan. Frånvaroanledning Tid som är semesterlönegrundande Sjukdom då rätt till sjuklön Insjuknandeåret samt det följande föreligger kalenderåret Föräldraledighet med föräldrapenning Ingen begränsning Offentligt uppdrag när det inte är fråga om Ingen begränsning anställning eller uppdrag som riksdagsman Vid godkänd arbetsskada Insjuknandeåret samt följande två kalenderår Vid frånvaro på heltid genom att icke semesterlönegrundande ledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning utbetalas. 11 § 5 mom Semestertillägg Semestertillägg består av två delar som var för sig beräknas utifrån två olika underlagssummor: a) Semestertillägg för visst kalenderår betalas med ett belopp som för varje semesterdag, som ingår i årssemestern vid kalenderårets ingång, motsvarar 0,062 % av under kalenderåret utbetald fast lön. När en medarbetare börjar anställning vid annan tidpunkt än kalenderårets ingång, betalas dock semestertillägget på grundval av årssemestern vid anställningens början. För den, som har varit tjänstledig med föräldrapenning under kalenderåret, ska med utbetald fast lön likställas erhållna föräldrapenningtillägg. b) Semestertillägg betalas med ett belopp som för varje semesterdag som ingår i årssemestern vid kalenderårets ingång motsvarar 0,48 % av summan av nedanstående lönetillägg som utbetalts under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår. Lönetillägg som ingår i semestertillägget är, skift-, mertids-, beredskaps-, övertids- bil-, listläggningstillägg, förrättningstillägg endag samt restidsersättning, tillfälligt avsteg, varselersättning samt tjänstledighetstillägg. Semestertillägg betalas ut på lönen i juni månad året efter det till vilket tillägget hänför sig, eller när slutlön betalas ut. 11 § 5 a mom Semesterlön Semesterlönen vid heltidsarbete ska fr o m den 1 januari 2007 uppgå till lägst 1055 kr per betald semesterdag . 11 § 6 mom tillämpas ej i VV 11 § 7 mom Avräkning Om medarbetaren under semesteråret fått fler antal semesterdagar än vad som motsvaras av intjänad semester får arbetsgivaren göra avräkning mot nästa utbetalning. 11 § 8 mom Avdrag för obetald semesterdag För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från medarbetarens fasta lön med 4,6%. 11 § 9 mom Sparande av semester 9.1 Antal sparade semesterdagar Medarbetare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår, får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Den som anställs under perioden januari-augusti får spara 40 % av intjänade dagar. Den som anställs 1 september eller senare får spara det antal dagar som inte varit möjliga att ta ut i ledighet. Totalt får vid varje tidpunkt högst 40 dagar vara sparade. Värdet av den sparade semestern beror på tjänstgöringsgraden vid uttagstillfället. Se också 11 § 11 mom. 9.2 tillämpas ej i VV 11 § 10 mom Semester för koncentrerat heltidsarbete Under semesterperiod ska arbetsdagar enligt fastlagd lista multiplicerat med kvot enligt nedanstående beräkning, anses som antal förbrukade semesterdagar. Faktor för kvotberäkning av semester: 5 x antal veckor i begränsningsperioden antal arbetstillfällen under begränsningsperioden Den faktor som erhålls vid ovanstående beräkning multipliceras med antal arbetstillfällen under semesterperioden och ger då antalet semesterdagar som förbrukas för semesterperioden. Vid brutet antal förbrukade semesterdagar sker avrundning uppåt. Vid koncentrerat heltidsarbete/skiftgång är parterna överens om att timberäknad semester ska tillämpas om inte annat överenskommits i ett lokalt avtal. Vid beräkning av berättigade semestertimmar ska veckoarbetstiden divideras med 5 vilket ger varje semesterdags värde i timmar. Dessa multipliceras med antalet årssemesterdagar, då erhålls antalet årssemestertimmar. Kvarvarande semestertimmar som understiger ett skift berättigar vid uttag av semester till ledighet i ett helt skift. 11 § 11 mom Semester för koncentrerat deltidsarbete Semesterintjäning beräknas månadsvis i förhållande till aktuell tjänstgöringsgrad. När semester läggs ut på dag då medarbetaren endast skulle ha arbetat del av dag, så går det åt en hel semesterdag även den dagen. 11 § 12 mom Ersättning för ej uttagen semesterdag En medarbetares hela semester för ett visst kalenderår ska läggas ut i form av ledighet under året om inte medarbetaren önskar spara semester enligt 9 mom i denna paragraf. Om en viss del av semestern på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl inte kunnat läggas ut under året omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 40 dagar som sparas, betalas sk ogulden semesterersättning för det överskjutande antalet dagar. Ogulden semesterersättning betalas i övrigt ut på slutlön. Ogulden semesterersättning utgörs av: (Fast lön x 4,6 %) x outtagna semesterdagar. Vid timsemester räknas semestertimmarna om till semesterdagar innan utbetalning sker (se avsnittet om timsemester 11 § 10 mom). Vid deltidsarbete som ej förläggs koncentrerat ska den fasta lönen reduceras med deltidsfaktorn. 11 § 13 mom Intyg om uttagen semester Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande. 11 § 14 mom Vintersemester En extra semesterdag erhålls när en tredjedel av årssemestern förlagts till jan, feb, mars och okt, nov, dec. VV-lokalt avtal kan mot bakgrund av verksamhetsintressen träffas om att medarbetare som förlägger minst halva årssemestern under perioden januari-mars och november-december, kan få ett tillägg för varje sådan uttagen semesterdag. Storleken på tillägget faställs i VV-lokala avtal. 12 § Sjuklön mm 12 § 1 mom Rätten till sjuklön Varje medarbetare har rätt till sjuklön under sjukfrånvaro enligt lagen om sjuklön. 12 § 2 mom Sjukanmälan till arbetsgivare När en medarbetare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska medarbetaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Sjukanmälan får inte i efterhand ändras till semester- eller kompledighet. Samma sak gäller om medarbetaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om medarbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta (enl smittskyddslagen) och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. 12 § 3 mom Sjukintyg När medarbetaren återgår i arbete ska sjukdomen styrkas med en försäkran. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, medarbetaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Om sjukdomsperioden är längre än sju dagar, eller den tid som följer av lagen om allmän försäkring, ska medarbetaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att medarbetaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att även kortare sjukdomsfall ska styrkas med läkarintyg. Arbetsgivaren har rätt att begära att intyget utfärdas av anvisad läkare om det finns särskilda skäl. 12 § 4 mom Reducerad sjuklön Om medarbetaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande grad. 12 § 5 mom Sjuklön vid annan ledighet än semester En medarbetare som är helt ledig och vars ledighet har beviljats för högst en månad, har rätt att byta ut ledigheten mot sjukledighet. En medarbetare som är föräldraledig får byta ut denna ledighet endast om sjukdomen gör att man inte själv kan vårda barnet. 12 § 6 mom Sjuklönens storlek 6.1 Sjuklön och sjukavdrag En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. Vid ledighet för risk för överförande av smitta (enligt smittskyddslagen) görs inget avdrag. Med pBb-taket nedan, avses prisbasbeoppstaket. 6.1.1 Sjuklön Dag 1 Karensdag Ingen sjuklön Dag 2- 14 Fast lön * 12 * 80 % * antal arbetsdagar 52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka Dag 15 – 90 Fast lön * 12 * 10 % + Fast lön minus högst pBb-taket * 12 * 80 % * antal kalenderdagar 365 365 Dag 91 - Fast lön minus högst pBb-taket * 12 * 80 % * antal kalenderdagar 365 Vid fast lön lägre än pBb-taket erhålls ingen sjuklön 6.1.2 Sjukavdrag Dag 1 Karensdag Fast lön * 12 52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka Dag 2- 14 Fast lön * 12 * antal arbetsdagar 52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka Dag 15 – 90 Fast lön * 12 * antal kalenderdagar 365 Dag 91 - Fast lön * 12 * antal kalenderdagar 365 Undantag För medarbetare som inte omfattas av sjuklöneperiod enligt beslut från Försäkringskassan men som får sjukpenning görs i stället avdrag per arbetsdag enligt följande Dag 1 fast lön x 12 52 x genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka Dag 2-14 fast lön x 12 x 20% + högst pBb-taket x 12 x 80% 52 x genomsnittliga antalet 52 x genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka arbetsdagar per vecka För medarbetare som har rätt till förhöjd sjukpenning från första dagen i en sjukperiod görs sjukavdrag för den första frånvarodagen med 20 % på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden. Antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod, så kallat allmänt högriskskydd. Om en medarbetare omfattas av det allmänna högriskskyddet ska sjukavdrag göras med 20 % på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden. Karensavdrag för del av dag ska göras enligt följande: Sjukfrånvarons längd Sjukavdragets storlek upp till 25 % av arbetstiden 25 % 26-50 % av arbetstiden 50 % 51-75 % av arbetstiden 75 % 76-100 % av arbetstiden 100 % 6.2 Sjukavdrag under tid då sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning betalas Om en medarbetare uppbär förtidspension/sjukbidrag och Försäkringskassan har fattat detta beslut och förmånen börjat utbetalas före 1997-01-01 ska samordning ske mellan lönen och förtidspensionen/sjukbidraget. Avdrag görs enligt följande a) 10 % av fast lön per dag b) avdrag för sjukbidrag/förtidspension (samordningsavdrag) Samordning får bara ske om medarbetaren har lön för den tid han uppbär förtidspension/sjukbidrag. Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande sjukfrånvarons omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden. Om Försäkringskassan fattat beslut om sjukbidrag eller förtidspension, eller ändrat omfattning på tidigare beviljad förmån den 1 januari 1997 eller senare ska sjuklön inte utbetalas. Löneavdrag motsvarande den av försäkringskassan beviljade sjukbidraget/förtidspensionens procentuella omfattning ska göras. Fr om den 1 januari 2003 ändras benämningen förtidspension till sjukersättning och benämningen sjukbidrag till tidsbegränsad sjukersättning. 6.3 Arbetsskadeavdrag Om medarbetaren får sjukbidrag eller förtidspension på grund av godkänd arbetsskada och därför får livränta, görs helt löneavdrag. Vid partiellt sjukbidrag/förtidspension görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån. Fr om den 1 januari 2003 ändras benämningen förtidspension till sjukersättning och benämningen sjukbidrag till tidsbegränsad sjukersättning. 6.4 Rehabiliteringsavdrag När en medarbetare är tjänstledig för rehabilitering med rehabiliteringspenning som inte föregåtts av tidigare sjukledighet görs rehabiliteringsavdrag enligt följande. För varje kalenderdag under frånvaron: Dag 1 – 14 100 % upp till pBb - taket + 20 % på lönedelar över pBb - taket Dag 15 – 90 90 % upp till pBb - taket + 10 % på lönedelar över pBb - taket Dag 91– 100 % upp till pBb - taket + 20 % på lönedelar över pBb - taket 6.5 Frånvaro del av dag Om frånvaro enligt 6.1-6.4 ovan endast omfattar del av dag betalas sjuklön motsvarande frånvarons omfattning. Frånvaro del av dag får normalt endast omfatta en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar av ordinarie arbetstid för medarbetaren. Om frånvaron omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med fasta lönen. Löneavdrag för hel kalendermånad får dock inte överstiga den fasta lönen. 12 § 6a mom Tjänstledighetstillägg, (TLT) Tjänstledighetstillägg, TLT, betalas vid sjukdom, arbetsskada och facklig ledighet med 30 % avdrag, med ett belopp för tjänstledighetsdag som motsvarar 0,3 % av medarbetarens underlagssumma för närmast föregående kalenderår. Vid tjänstledighet där del av lönen betalas, betalas TLT med motsvarande procentuella andel. Med underlagssumma för visst år förstås summan av följande under året erhållna tillägg, beredskaps-, varsel-, skift- och listläggningstillägg, tillfälligt avsteg, restidsersättning samt TLT. TLT betalas inte om underlagssumman understiger 1000 kr. 13 § Ersättning för sjukvårdskostnader Grundregler (1 – 3 mom.) 13 § 1 mom Rätt till sjukvårdsersättning Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf. Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften. En arbetstagare som är ledig utan lön har rätt till sjukvårdsersättning enligt denna paragraf dels under de 30 första dagarna av ledigheten, dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas, dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning. 13 § 2 mom Apotekskort/högkostnadskort En förutsättning för att kostnader ska ersättas enligt denna paragraf är att det visas att registrering har skett i ett apotekskort eller högkostnadskort och att receptkvitto i original bifogas. 13 § 3 mom Särskilda skäl Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i denna paragraf, om det finns särskilda skäl. För att ersättning ska utbetalas krävs ett särskilt beslut av vilket framgår: vem behandlingen/kostnaden avser antalet behandlingstillfällen under vilken tidsperiod behandlingen pågår vilken typ av behandling den anställde genomgår kalkyl/motsvarande som visar på vilken grund beslutet fattats Originalkvitto och kopia på beslut ska bifogas varje gång ersättning begärs. 13 § 4 mom Läkarvård, tandvård och psykologbehandling Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök. Originalkvitto ska bifogas. Med läkarvård avses undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt de eventuella följdundersökningar (t ex blodprov, röntgen) som föranleds av läkarbesöket (gäller from 2007-01-01) utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar. mammografiundersökning gynekologisk cellprovskontroll PSA-prov Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet. Med psykologbehandling avses behandling som efter remiss av läkare ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut. 13 § 5 mom Sjukgymnastik Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök. Orginalkvitto ska bifogas. Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast. 13 § 6 mom Sjukhusvård Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag. 13 § 7 mom Läkemedel Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren. 13 § 8 mom Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel. 14 § Lön under föräldraledighet 14 § 1 mom Löneavdrag vid föräldraledighet Vid föräldraledighet som varar längst fem arbetsdagar i följd görs löneavdrag med 4,6 % av fasta lönen för varje arbetsdag som föräldraledigheten omfattar. Vid föräldraledighet som varar sex arbetsdagar eller längre görs löneavdrag med ett belopp som motsvarar 3,3% av den fasta lönen per kalenderdag. Föräldraledigheten får maximalt uppdelas på tre perioder per kalenderår, enstaka arbetsdagar (tex för arbetsplatsträffar) bryter inte periodsberäkningen. Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den fasta lönen. Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstiden. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten har förlagts till en viss dag eller vissa dagar i veckan. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 4 mom. 14 § 2 mom Villkor för föräldrapenning En medarbetare, som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn, har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som har mottagits i adoptionssyfte. Föräldrapenningtillägg betalas för sådan dag under föräldraledigheten, då medarbetaren tar ut föräldrapenning över garantinivån. Ledighet med föräldrapenning kan tas ut som hel, trefjärdedels, halv eller fjärdedels ledighet. Föräldrapenningtillägget betalas ut till en andel som motsvarar föräldrapenningens storlek. Föräldrapenningtillägg betalas för högst 360 dagar per barnsbörd. 14 § 3 mom Föräldrapenningtilläggets storlek Föräldrapenningtillägg betalas med 10 % av daglönen vid full tjänstgöring på lönedelar inom basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket betalas föräldrapenningtillägg med 90 % av daglönen. För att tillägget ska beräknas på lön vid 100 % tjänstgöring (full tjänstgöring) fordras dock att medarbetaren har tjänstgjort fullt hos Vägverket under 90 dagar i följd före föräldraledighetens början. Full tjänstgöring på båda sidor om en semesterperiod anses ligga i följd. Om villkoret om full tjänstgöring inte är uppfyllt beräknas daglönen med utgångspunkt i tjänstgöringens omfattning närmast före den fulla tjänstgöringen. Arbetsgivaren kan om det finns särskilda skäl besluta att föräldrapenningtillägget får beräknas på lön vid full tjänstgöring även om villkoret om 90 dagars full tjänstgöring inte är uppfyllt. Med full tjänstgöring likställs - ledighet för sjukdom - ledighet med tillfällig föräldraförsäkring - ledighet med havandeskapspenning Oaktat bestämmelserna i föregående stycken beräknas föräldrapenningtillägget på lön vid full tjänstgöring trots att medarbetaren inte har tjänstgjort fullt under 90 dagar i följd före föräldraledighetens början i följande fall, - Medarbetaren har varit ledig för offentligt uppdrag eller föräldrapenningstillägg som motsvarar ledighetens omfattning. - Medarbetaren har varit ledig för vård av barn och föder ett nytt barn innan det tidigare barnet har fyllt två och ett halvt år. Förutsättningen är att medarbetaren uppfyllde 90-dagars kravet för att få föräldrapenningtillägg beräknat på full tjänstgöring före den första ledigheten. Om föräldrapenningen har satts ned av försäkringskassan skall föräldrapenningtillägget reduceras i motsvarande mån. 14 § 4 mom Löneavdrag vid ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt följande. 10 dagar per kalenderår (gäller även vid deltidstjänstgöring) Oavsett hur stor del av dagen som tas ut förbrukas en hel dag. Fast lön x 12 x 20 % + högst prisbasbeloppstak x 12 x 80 % = avdrag för tillf föräldrapenning 52 x antal genomsnittligt 52 x antal genomsnittligt arbetsdagar per vecka arbetsdagar per vecka För övrig tid Fast lön x 12 x 100 % 52 x antal genomsnittliga arbetsdagar per vecka 15 § Ledighet 15 § 1 mom Ledighet med lön Medarbetare, som önskar erhålla ledighet med lön, skall - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledigheten skall börja. I ansökan skall medarbetaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten. Ledighet med lön beviljas i följande fall: Skäl Tid a) Allvarligare sjukdomsfall när ersättning inte betalas Erforderlig tid för respektive orsak, inklusive från allmän försäkring, dödsfall, begravning, boupp- restid, dock längst sammanlagt nio dagar per teckning eller arvsskifte inom egen familj eller den kalenderår. närmaste släktkretsen. b) Flyttning, om ersättning för flyttkostnad betalas. Längst tre dagar. c) Flyttning i annat fall. En dag. d) Läkar- eller tandläkarbesök m m i följande fall 1. Vid akuta besvär samt undersökningar eller Erforderlig tid. behandlingar efter remiss av läkare. 2. Vid övriga besök hos läkare, företagshälsovård Erforderlig tid. eller öppen vård. 3. Vid besök på mödravårdscentral för båda föräldrarna Erfoderlig tid Ledighet med lön beviljas inte i den mån medarbetaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, sjukdom, fridagar och annan frånvaro när ersättning utbetalas av försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning). Med bibehållen lön enligt detta moment avses den fasta lönen inklusive eventuell resultat/prestationsberoende lönedel. 15 § 2 mom Ledighet utan lön Ledighet utan lön beviljas - utöver de lagenliga rättigheter som tillkommer medarbetarna enligt följande: 2.1 Ansökan om ledighet Medarbetare, som önskar vara ledig skall ansöka om detta i så god tid som möjligt innan ledigheten skall börjar. I ansökan ska anges önskad tidperiod för ledigheten. Besked om beviljande eller avslag meddelas snarast. 2.2 Tjänstgöring i nordisk institution En medarbetare har rätt att vara ledig för tidsbegränsad anställning i nordisk institution. 2.3 Tjänstgöring i biståndsverksamhet Ledighet bör beviljas för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet. Ledighet bör också beviljas en medarbetare vars make/maka är ledig för anställning inom UD eller biståndsverksamheten. 2.4 Föräldraledighet Ledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl. Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år. 2.5 Ledighet i andra fall Ledighet kan beviljas i andra fall om det finns särskilda skäl härför, och det kan ske utan olägenheter för verksamheten. I syfte att stimulera önskad rörlighet t ex vid en befarad övertalighetssituation kan en medarbetare beviljas ledighet för att pröva annan sysselsättning. 15 § 3 mom Avdrag vid ledighet Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c). a) När ledigheten är längst fem arbetsdagar i följd. Avdrag görs med 4,6 % av den fasta lönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar. För den som har veckoarbetstid 36 eller 34,25 timmar ska det framräknade avdraget räknas upp i förhållande till den kortare veckoarbetstiden. b) När ledigheten är sex arbetsdagar eller mer i följd. Avdrag görs med 3,3 % av den fasta lönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar. För den som har veckoarbetstid 36 eller 34,25 timmar ska det framräknade avdraget räknas upp i förhållande till den kortare veckoarbetstiden. c) När ledigheten omfattar del av dag görs avdrag motsvarvvava.htmlande timlön, se 5 § 1 mom. Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den del av den fasta lönen som svarar mot ledighetens omfattning. 15 § 4 mom Löneutfyllnad vid tjänstgöring i totalförsvaret Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall, löneutfyllnad betalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning motsvarar 90 % av den fasta lönen. Vid tjänstgöring som åligger reservofficer (motsvarande) betalas ersättning motsvarande 25 % av den fasta lönen. 15 § 5 mom Lön/sjuklön vid avstängning När en medarbetare är utestängs från arbetsplatsen i avvaktan på varsel eller beslut om avskedande, kan personaldirektören efter samråd med de centrala arbetstagarorganisationerna, besluta om att ingen lön ska betalas. Avvaktandeperioden får inte överstiga 30 dagar. När en medarbetare är frånvarande på grund av anhållande, häktning eller på grund av brott berövad friheten får arbetsgivaren besluta att lönen ska dras in. Minsta löneavdrag är 30 procent av fast lön. Om en medarbetare som är påverkad av alkohol eller annan drog på arbetsplatsen kan arbetsgivaren besluta att medarbetaren ska försättas ur tjänstgöring och att lönen dras in. Innehållen lön betalas om arbetsgivaren finner att avstängningen inte varit påkallad. Arbetsgivaren kan betala ut viss del av lönen under avstängningstiden om han anser det skäligt. 15 § 7 mom Frånvaro av annan anledning När en medarbetare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt 3 mom. 16 § Uppsägning m m 16 § 1 mom Uppsägning från medarbetarens sida